En liten summering av året 2016. Det har varit ett riktigt jobbigt år. Jag kommer göra en lista av saker som hänt under detta år som snart faktiskt är slut. Och jag hoppas självklart på ett bättre 2017 även om vissa saker har varit bra. Men det har varit ett riktigt tufft år på många sätt. Men jag hänger i.
En bild från tidigare i veckan. Håret växer och jag har bra dagar. Fler bra än dåliga, tror jag iaf. Det är min uppfattning.
Kommer skriva i oordning. Jag kommer inte komma på i rätt ordning. Men här är mitt år 2016.
-Miina blir allt sämre och vi får avliva henne i maj endast 2 år sämre efter 2 inläggningar på kort tid, Miina var kroniskt mag och tarmsjuk.
-Zaphire har av höger korsband i januari och blir beordrad vila.
-Jag börjar på gymmet hos fysioterapin på sjukhuset.
-Vi skaffar Wimsa i slutet av Juni.
-Min huvudvärk blir allt värre och jag får tyvärr inte mycket hjälp på min vårdcentral.
-Jag får domningar i underlivet som jag missbedömde och trodde var framfall. Det var det inte utan jag hade tappat känseln i hela underlivet. Det skickades en remiss till neurologen där dom tyckte att jag var så väl utredd 2012 att dom valde att inte göra något trots ökade domningar samt synfältsbortfall sedan augusti förra året.
-Jag börjar med Norspanplåster i februari pga svåra smärtor.
-Jag börjar må fruktansvärt dåligt psykiskt och det känns som att mina antidepressiva inte längre fungerar. Detta visar sig att det troligen beror på att man inte ska blanda Norspan med mina antidepressiva. Så i September tar jag bort Norspanplåstren och börjar så sakteliga må bättre igen. Får OxyNorm vid behov istället.
-Börjar med det biologiska läkemedlet Cosentyx som är nytt för oss med Ankyloserande Spondylit och Psoriasis. Efter andra sprutan har jag så mycket självmordstankar att jag blir rädd för mig själv. Min reumatolog rekommenderar direkt avslut och tillbaka till Enbrel.
-Jag får godkänd skuldsanering och börjar betala i Juni. Klar i maj 2021.
-Åker tåg för första gången på många år. Riktigt många år.
-Får ett antal kortisonsprutor i SI lederna.
-Börjar på Friskis & Svettis. Fastnar för Indoor Walking. Crosstrainer i grupp. Grymt kul.
-Zaphire får somna in då hennes vänstra korsband går av och röntgenbilderna visar på svåra degenerativa förändringar. Försökte med läkemedel men hon fick bara mer och mer ont. Så 5 månader och 7 dagar efter att Miina fick somna in så somnade Zaphire in endast 4 år gammal.
-Byter Vårdcentral och kan inte förstå att jag kan få bra hjälp och bli lyssnad på.
-Jag och min psykolog ska börja fasa ut för att på sikt avsluta.
-Träffar vänner.
-Planerar att börja jobba så smått, den så kallade åttondelen.
-Varit hos Elin vid 2 tillfällen och umgås och myst.
-Erica och David kom och hälsade på.
-Det finns säkert mycket mer. Men jag kommer inte på det bara såhär! Tack alla som funnits för mig under år 2016. Jag önskar er alla ett Gott Nytt År.
Ta vara på er!
lördag 31 december 2016
torsdag 8 december 2016
Jag mår toppen
När man mår så bra att man nästan hoppar ut ur en bil som åker 70 km/h. Ja då är man nog verkligen redo att sluta med KBT och gå vidare i livet. Detta hände idag. Jag fick panik i bilen av olika orsaker och var på väg att hoppa ur. Av med bältet och upp med dörren.
Jag mår dåligt över att aldrig ha pengar. Att jag är så trött, men proverna som togs förra veckan var ju bra. Att jag har domningar i vänster ben, underliv och ansikte. Att jag i princip har huvudvärk dagligen. Det fysiska tar över och då blir allt pannkaka. Likaså att alltid få vända varenda krona. Jag vet att jag får skylla mig själv där. Att jag satt mig själv i denna sits. Men det är över 10 år sedan. Jag är så tacksam för att jag fått skuldsanering. Tro inget annat. Men att inte ha råd hela tiden är så extremt påfrestande. Jag har inbokat att träffa 2 vänner nästa vecka, men jag har inga pengar så jag kommer få ställa in. Vill jag det? NEJ! Men mitt liv ser ut så här. Jag har inget mer kvar att sälja heller. Jag bara gråter just nu.
Tanken är att jag ska orka skriva en egenremiss till Neurologen i Uppsala. Men hur ska jag orka det när jag inte ens orkar tänka? När fingrarna gör så ont att det knappt går att skriva? Men enligt min reumatolog så är ju det Karpaltunneln. Nej, jag har ont i mina leder. Det domnar inte, det gör ont. I knogarna. Men jag inbillar mig nog bara. Jag mår bara bra. Jag avslutar gärna min samtalskontakt. Why not? Jag mår ju bra!
Nedam kommer jag för min egen skull lista dom symtom jag har just nu, som inte tillhör min reumatiska sjukdom eller min menieres.
*Extrem trötthet som blir värre ju mer jag anstränger mig.
*Domningar i vänster ben, underliv och ansikte
*Huvudvärk dagligen som blir värre vid ansträngning
*Utslag vid munnen (ej herpes)
*Blodsockerfall (utan att jag har medicin som ska sänka blodsockret)
*Det svartnar varje gång jag reser mig upp
*Jag blir yr av att vara ute och gå
*Svårt att koncentrera mig
*Sjukdomskänsla efter att ha varit igång drygt 2 dagar
*Skotom höger öga som man inte kan förklara
*Viktuppgång (jag tränar och äter för att gå ned i vikt, men går upp)
Ja det är vad jag kommer på just nu. Och som jag skrev ovan så är detta inte symtom på min reumatiska sjukdom eller Menieres.
Så nej, jag mår inte bra. Jag må gnälla, men nu fan är det nog. Jag orkar inte mer av detta. Jag vill bara få börja jobba. Orka med det. Jag har drömmar. Men det ligger tjock dimma i vägen. Väldigt tjock dimma.
Livet leker!
Ta vara på er!
Jag mår dåligt över att aldrig ha pengar. Att jag är så trött, men proverna som togs förra veckan var ju bra. Att jag har domningar i vänster ben, underliv och ansikte. Att jag i princip har huvudvärk dagligen. Det fysiska tar över och då blir allt pannkaka. Likaså att alltid få vända varenda krona. Jag vet att jag får skylla mig själv där. Att jag satt mig själv i denna sits. Men det är över 10 år sedan. Jag är så tacksam för att jag fått skuldsanering. Tro inget annat. Men att inte ha råd hela tiden är så extremt påfrestande. Jag har inbokat att träffa 2 vänner nästa vecka, men jag har inga pengar så jag kommer få ställa in. Vill jag det? NEJ! Men mitt liv ser ut så här. Jag har inget mer kvar att sälja heller. Jag bara gråter just nu.
Tanken är att jag ska orka skriva en egenremiss till Neurologen i Uppsala. Men hur ska jag orka det när jag inte ens orkar tänka? När fingrarna gör så ont att det knappt går att skriva? Men enligt min reumatolog så är ju det Karpaltunneln. Nej, jag har ont i mina leder. Det domnar inte, det gör ont. I knogarna. Men jag inbillar mig nog bara. Jag mår bara bra. Jag avslutar gärna min samtalskontakt. Why not? Jag mår ju bra!
Nedam kommer jag för min egen skull lista dom symtom jag har just nu, som inte tillhör min reumatiska sjukdom eller min menieres.
*Extrem trötthet som blir värre ju mer jag anstränger mig.
*Domningar i vänster ben, underliv och ansikte
*Huvudvärk dagligen som blir värre vid ansträngning
*Utslag vid munnen (ej herpes)
*Blodsockerfall (utan att jag har medicin som ska sänka blodsockret)
*Det svartnar varje gång jag reser mig upp
*Jag blir yr av att vara ute och gå
*Svårt att koncentrera mig
*Sjukdomskänsla efter att ha varit igång drygt 2 dagar
*Skotom höger öga som man inte kan förklara
*Viktuppgång (jag tränar och äter för att gå ned i vikt, men går upp)
Ja det är vad jag kommer på just nu. Och som jag skrev ovan så är detta inte symtom på min reumatiska sjukdom eller Menieres.
Så nej, jag mår inte bra. Jag må gnälla, men nu fan är det nog. Jag orkar inte mer av detta. Jag vill bara få börja jobba. Orka med det. Jag har drömmar. Men det ligger tjock dimma i vägen. Väldigt tjock dimma.
Livet leker!
Ta vara på er!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)