Livet och döden

Jag följer ganska många bloggar och många av dom har jag följt i många år. Idag gick jag in på en av mina vanliga bloggar och ser att hennes sambo skrivit att hon somnade i natten mot den 4:e september. 

Det gör ont, och när man följt en blogg så länge som jag följt hennes så blir man chockad och ledsen. Jag tänker på hennes nära. Sambo och barn. Föräldrar och syskon. 

Det gör att man känner hur skört livet egentligen är. 

Petra, jag hoppas du har det bra där du är nu. Mina tankar går självklart till dina nära och kära. 

Ta vara på varandra. Man vet aldrig när det är försent.