Jag hatar verkligen mitt psykiska funktionshinder som gör att jag är så fruktansvärt känslig. Jag tar åt mig av minsta lilla. Gråter för ingenting. Eller jo, det är ju stort för mig.
Som till exempel när någon tar bort mig från Facebook utan att skriva något, ingenting. Då gör det så ont i själen så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag har mått väldigt dåligt på sista tiden. Och jag vet inte hur jag ska hantera det, så jag har skrivit ut det. Att jag är ledsen. Att jag mår dåligt och inte orkar med alla diagnoser jag har. Man hamnar i en kris när man får en fysisk diagnos, likaså om man får en psykisk. Nu har jag haft oturen att få en om året. Senaste för inte ens 2 veckor sedan. Vad vill ni jag ska göra? Hålla tyst? Gräva ner mig i en grop och inte yppa ett ord?
Men jag är inte den sortens människa. Men jag trodde att ens vänner, som man stöttat skulle finnas kvar. Och då menar jag inte läsa allt jag skriver eller kommentera. Men inte heller att välja bort mig.
Min vänskapskrets blir bara mindre och mindre. Vet inte vad jag ska göra? Sluta vara mig själv? Spela ett spel? Är det bättre? Ja, kanske det. Vi får se.
Jag har i alla fall haft en bra dag idag. Till nyss. Men i alla fall. Varit på stan med en vän och ätit lunch och sen åkte jag och mamma en sväng och shoppade lite.
Ska strax sova. Om det går.
Ta vara på er!
4 kommentarer:
När jag får pengar nästa gång måste vi ses, om du orkar. Jag kan komma till Västerås. Vi kan ta en fika.
En del människor är mer sköra, känsliga, tar åt sig. Jag är likadan. Och speciellt det där med relationer och separationer, det kan vara tufft och ofta "överreagerar" man. Men man får lov att skrika och gråta, man får känna att man inte orkar och känna sig besviken på allt och alla. Och nej, var inte tyst.Var dig själv. Med dina tårar. Din smärta. Men också med din glädje. Att spela ett spel vinner inte i längden. Jag vill vara Din vän, inte din fasads. och jag tror på dig!! Jag kan inte föreställa mig hur tufft det är med alla diagnoser och att försöka leva med det, men jag hoppas att du ska finna ro någonstans mitt i röran. KRAMAR i massor till dig! <3
Nyligen sattjag på cafe och tjuvlyssnade. Det var en tjej i 17-årsåldern som utbrast "Om jag haft sådär mkt finnar hade jag tagit livet av mig, lovar."
He. Jag tror folk som har en frisk kropp kan ha svårt att sätta sig in i hu det är att bo i en sjuk. Om de själva hade varit i samma situation hade de heller inte varit så kaxiga. Då är det lätt att säga oförstående kommentarer som "Ryck upp dej" lr "Sluta gnälla"
När man blir sjuk ser man vilka som är ens riktiga vänner. Ta hand om den fina du.
Mary
Mary:
Vad fruktansvärt! Acne och dålig hy kan man ju oftast inte rå för. Och då säga att man skulle ta livet av sig för en sådan sak. Och kommentarer som "Ryck upp dig" och dyl är bland det värsta jag vet. Det är inte bara att rycka upp sig när man är nere i helvetet. Då är det myrsteg som gäller. Ibland är folk verkligen dumma på riktigt.
Ta hand om dig också!
Skicka en kommentar