Tomhet och ensamhet

Jag känner en väldig tomhet. Det gör jag ofta. Nästan 24/7. Känner mig även ensam även om jag inte är ensam. Tror vissa av er förstår i alla fall. Jag har några få bra vänner. Och sen några som jag borde göra mig av med. Men hur gör man det liksom? Jag mår bara dåligt över att vissa aldrig hör av sig. Ska bara jag ringa hela tiden, då får det snart vara. Faktiskt.
Jag är inte den som kräver uppmärksamhet. Jag vill bara ha ett sms ibland, ett samtal. Alla har tid med 5 minuter någongång ibland. Även ni som har barn. För mig är familj ingen ursäkt. Jo, att höras ofta och ses ofta. Det förstår jag också att det inte går. Men när jag inte kommer upp ur sängen på grund av smärta eller yrsel och det är bokat något så blir det grinigt. Hallå! Jag är sjuk.
Detta gäller absolut inte alla. Jag har några guldkorn faktiskt. Så tacksam att ni finns.
Jag kommer nog bryta mer och mer. För jag är värd bättre.

Ta vara på er!