Nej, kanske inte allt som är negativt. Men jag, i min svart-vita värld, kan bara fokusera på det negativa just nu. Jag vet egentligen inte ens vad som är negativt. Eller jo, det vet jag. Idag vill jag vara nöjd med hur jag ser ut, men jag kan inte det. För samhället ser annorlunda ut. Enligt samhället så är jag fet. Och ja visst är jag överviktig, men jag ser mig inte som fet. Jag har sedan jag fyllde 20 år haft problem till och från med vikten.
När jag blev riktigt dålig 2008 så rasade jag i vikt. Drygt 40 kg. Men, jag var fortfarande överviktig. Jag hade då 26 i BMI. Men för mig var det okej, och jag ville till och med gå tillbaka att se ut som jag gjorde innan och kunna äta vad jag ville. Än att höra att jag var smal och att jag borde vara så glad och nöjd och tack och amen. Men jag led. Jag kunde knappt äta. Eller jo, jag åt och jag åt. Men jag kunde inte äta stekt mat, inte kryddad mat, inte laktos osv osv.
Jag slutade röka, gick inte upp i vikt. Jag drack 2 liter vanlig cola per dag. Fortsatte att gå ned i vikt.
Sen 2011 fick jag min diagnos Ankyloserande Spondylit och fick kortison. Vikten smög sig på. Jag åt inte mer än innan. Jag drack 33 cl vanlig cola per dag, men jag gick stadigt upp i vikt. Jag har fortfarande 44/46 på dom allra flesta kläder, men jag väger mer. Och jag är så rädd att folk ser med som förr. Att jag ser ut som förr. Mina kilon sitter som berg. Och just nu är jag så begränsad eftersom jag riskerar att svimma om jag går ut ensam. Så jag måste alltid ha någon med mig när jag går ut. Så det blir inte lika mycket motion som innan.
Snälla, dom mig inte efter hur jag ser ut. Jag dömer redan mig själv.
Ta vara på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar