Allt är komplicerat och jag vet inte riktigt hur jag ska hantera allt. Det har med familj/släkt/vänner att göra.
Av vissa saker är jag djupt sårad. Att man inte betyder mer? Jag vet inte hur mycket jag ska skriva här. Hur öppen jag kan vara? Hur öppen jag vill så klart, min blogg. Men, jag är inte den som skriker öppet att den och den har varit dum. Jag gör inte så. Vill inte vara sån. Kanske ska bli? Kanske jag mår bättre av att säga till på skarpen. Sigh!!!
Ta vara på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar