RINVOQ och livet i övrigt

Livet. Det är ingen höjdare just nu. Men det kanske ni har förstått? Jag kämpar med värk, yrsel vissa dagar, mage som bråkar, svårinställd diabetes och en himla massa annat. Libet är inte en dans på rosor just nu. Men det kanske blir på sikt. Igår började jag med en ny medicin för min reumatiska sjukdom. Jag har Ankyloserande Spondylit om ni inte läst det innan. Jag har gått igenom dom biologiska läkemedel som är godkända för AS och nu började den sista jag hade kvar sluta ge effekt. Det resulterar i värk, höga vita blodkroppar, högt CRP, hög sänka osv osv. Så igår började jag med en JAK-hämmare som heter RINVOQ. Det är tabletter som tas 1 gång om dagen. Dom är immundämpande precis som biologiska. Men lite nyare. Förhoppningsvis så hjälper dom även mig mot min Ulcerös Kolit. Men vi får se. Den är ännu inte godkänd för det. Jag kämpar på med träningen. Jag leder pass 2 gånger i veckan. Onsdagar har jag Indoor Walking Intervall. Torsdagar Indoor Walking Soft. Sen blir det att jag går som motionär 1-2 gånger i veckan och då oftast Skivstång och SkivstångIntervall. Det är så himla roligt. Jag hoppas att mitt mående vänder till det bättre snart. Men jag har gjort en del för mig som jag förhoppningsvis mår bättre av på sikt. Men det gör ont just nu. Och kommer göra ett tag. Men efter 15 års terapi har jag äntligen förstått att jag är värd mer än den relation jag haft. Nu tar jag lördag. Ta hand om er!

Vore kanske bäst om jag vandrade vidare

Jag känner mig i vägen. Jag känner mig besvärlig. Jag känner att det vore bättre om jag försvann. Om jag somnade in och man slapp mig. Jag orkar inte oron. Jag orkar inte må så här dåligt. Jag orkar inte såra mina allra närmaste när jag mår dåligt. Jag orkar inte. Jag vill inte.

Det är nog bäst om jag bara försvinner.