Tankar, känslor

Jag är så full av känslor. Jag försöker skriva men det blir inget bra. Orden snurrar i huvudet. Jag förstår inte. Varför jag? Igen. Nästa sak i livet som behöver åtgärdas.

Nej, jag önskar att jag var starkare. Men jag är stark. Känner mig dock inte stark. Men hade jag inte varit stark så hade jag inte levt idag. Då hade jag avslutat allt. Men jag lever för dom bra dagarna. Och nu när jag har ett svar så kanske jag mår bättre när jag får den hjälp som krävs. Jag skriver mer en annan dag vad det handlar om. För trött, för slut. 

Var rädda om er! 

Vad gör jag för fel?

Jag var och lämnade prover imorse för kommande läkarbesök för min diabetes typ 2. Lämnade även prover för mitt videosamtal med reumatologen. Mitt långtidssocker är inge bra. Och seriöst!! Jag gör inget fel. Allt annat var bra. Som kolesterol osv. Men mitt långtidssocker har inte gått ned alls sedan jag började med tabletter och även insulin. Jag tränar. Jag äter rätt, oftast. Jag kan säga att jag förstår inget alls. Blir väl ännu mer mediciner nu då.

Ta vara på er! 

Saknar träningen

I onsdags fick jag nog. Jag saknar så att leda pass att jag åkte ned på förmiddagen till Friskis och körde mitt pass helt ensam i en tom sal.

What to do? Jag har enormt abstinens i detta att leda pass. Eller träna över huvud taget.

Då jag är i riskgrupp så ska jag helst stanna hemma. Men ibland får jag panik. Jag ser dock till att hålla avstånd. Jag hade till och med börjat längta efter mina läkarbesök framöver. Varav 1 den 18 april, ja en lördag, 08.00 till reumatologen. Men fick brev i fredags att det blir via videosamtal. Dock behöver jag kortisonsprutor, så jag ska ringa och höra hur jag ska göra där. 

Det är illa när man börjar sakna läkarbesök för att då får man komma ut och se något annat. 

Aja, livet går inte under. Men ändå. Det är så tråkigt. Om jag ändå vågade leda pass. Men det gör jag inte. Inte än. 

Var rädda om er och stanna hemma om ni är sjuka!

Sars-Cov-2, Covid-19, Corona

Ja det vad många namn detta virus. Eller nej. Viruset är Sars-Cov-2, sjukdomen den ger är Covid-19 och är en form av Coronaviruset.

Jag är rädd. Livrädd. Vissa dagar när jag går här hemma så känns det som en vanlig dag. Andra dagar är det helt surrealistiskt i hjärnan. Folk dör. Folk vårdas i respirator och även några i ECMO. Det är helt sjukt hur det kan bli så här. Sen att en del reser i Sverige (går ju inte att resa utomlands direkt nu) som om inget händer är för mig inte klokt.

Gör bara det du absolut måste göra. Jag sitter så gott som isolerad pga sjukdomar som gör mig mer mottaglig och även kan få en så mycket värre sjukdomsbild. 

Gör det ni kan för samhället nu. Bry er om andra också. 

Kämpa på!