Ojoj. Nu är det enormt mycket samtidigt. Som ni säkert förstår så har det varit så enormt mycket med kroppen. Det satte sig på knoppen också. Jag hade så ont i ryggen i slutet av oktober att jag blev hämtad med ambulans och inlagd för smärtlindring. Pga Covid-19 blev det bara en natt och sen hem med morfin. Jag gjorde veckan efter det en koloskopi som faktiskt såg bra ut. Har ulcerös kolit, men är i remission just nu. Efter det gick jag tillbaka till Enbrel för fjärde gången. Det är ett biologiskt läkemedel. Men smärtan var fortfarande vidrig. Jag skrek i vissa rörelser. Det gick inte att hålla det inne. 4 november gjorde jag koloskopin. 5 november började jag med Enbrel igen. En vecka senare hade jag fortfarande så grymt ont att jag grät 1 timma hos min samtalskontakt. Efter henne gick jag till reumatologen och grät där med. Sedan dess har jag ätit kortison. Jag är nere på 5 mg nu och meningen är att jag ska sätta ut det efter helgerna. Håll en tumme eller 2 är ni snälla.
Sen har jag fått en knöl i halsen som växer. Det är ingen infektion och remiss är skickad till Öron näsa hals. Men, den är bedömd att jag kan vänta 6 veckor. Dock fortsätter den att växa och har nu pratat med min VC igen för att eventuellt kunna stöta på remissen. Jag är orolig. Det växer liksom ned i halsen. Försöker dock att tänka positivt. Men ibland rasar jag ihop och gråter.
Jag har även börjat gå på Endokrin för min diabetes. Hade första besöket idag och det gick bra. Det blir ju en del omställningar. Men jag måste få ordning på det här nu.
I övermorgon är det julafton. Det blir milt sagt en annorlunda jul. Covid-19 har världen i sitt grepp. Det enda positiva där är att vaccin rullar in snart. I liten mängd till att börja med. Men det ger hopp att man börjar vaccinera. Hoppas det på sikt mildrar denna hemska smitta.
Var rädda om er. Och ha en God Jul
