Jag är trasig. Helt trasig. Alla kan inte se det. Men dom som känner mig och väljer att se, ser det. Dock tror jag att det är många som blundar.
Tro inget annat än att jag kämpar. För det gör jag med näbbar och klor dygnet runt. Vissa verkar inte tro det. Vissa verkar tro att jag är svag. Hade jag varit svag hade jag varit död idag. Men det är det inte många som ser. Dom ser bara en uppdatering på Facebook eller Instagram. Många drar tyvärr slutsatser därifrån. Bara en sådan sak att man ska behöva leva med att det är normalt att få kortisonsprutor. I fredags skulle jag få i 2 fingrar som bråkar. Hade inflammation där och i ena fingret även kristaller i leden. Men då jag även, för första gången, fått inflammation i knäleden så valde min läkare att sätta kortisonet där.
Direkt efter det haltade jag upp till Ögonmottagningen då jag haft känningar som vid irit. Det visade sig att jag har Episklerit. Inte lika illa. Men beror ändå på inflammationer i kroppen oftast. Så nu har jag ögondroppar som heter Voltaren Ophtha. Ja, Voltaren finns tydligen som ögondroppar. 4 droppar om dagen i 2 veckor. Detta var min fredag. Där andra går till jobb osv.
Det är ett helvete att få kortisonsprutor, men det hjälper efter några dagar. Men det gör 10 gånger ondare när bedövningen släpper. Dom gånger dom blandar det med bedövning. I fingrarna så gör dom oftast inte det då det knappt får plats något i en liten fingerled.
På tisdag ringer min läkare från Gastro mig. Sen på onsdag ska jag träffa min samtalskontakt.
Att i detta även har andra problem med folk runt om en gör inte saken bättre.
Nu ska jag försöka sova med huvudet som värker.
Ta hand om er!