Solen

Jag lever kvar i slutet av februari/början av mars. Covid-19 leker med min hjärna och helt plötsligt är det juni.

28 grader hade vi igår. 24 idag. Och jag ligger i sängen och funderar på vart minusgraderna tog vägen? Allt känns bara upp och ned.

Dock så leder jag pass 1 gång i veckan nu. Idag har jag träffat en vän på en uteservering med avstånd till andra. Men man kan ju inte säga att jag lever som vanligt. 

Solen skiner och jag vet inte riktigt. Jag får mer ont i sommarvärmen. Min reuma tycker inte om värmen. Samtidigt så trappar jag ut Stesolid som jag haft till natten i 6 år. Ingen stor dos (10 mg), men det är tiden jag haft den som gör det till ett mindre helvete. Idag har jag huvudvärk efter sänkningen igår. Men det går över. Jag sover ju ännu okej. Förutom min sömnapné. Det är pga den jag måste sluta med Stesoliden. Jag har 82 andningsuppehåll i timmen varav det längsta varade, under mätningen, 41 sekunder. Men 82 i timmen. Skrämmande. Jag vill bara få komma till lungkliniken nu och få testa ut CPAP.

Men, solen skiner och nu ska jag sova. Var rädda om er!