torsdag 7 augusti 2014

Det blev inte som jag hade tänkt mig Del 2

Vart var jag någonstans? Jo, jag fick ju en tid till Reumatologen den 29 april 2011. När jag kom dit så var läkaren nästan 1 timma försenad för att hon satt och läste min journal. Men jag fick också mycket tid inne hos henne. Hon tog min anamnes, pratade om vi hade några reumatiska sjukdomar i släkten. Eller mag-tarmsjukdomar. Vad jag vet så har vi inte det. Men, jag vet ju inte så mycket känns det som. Hon mätte min rygg och min bröstkorg. Och vi fortsatte att prata en massa. Allt tydde här på att jag hade en Spondartrit av något slag. Hon skulle skicka remiss för magnetröntgen och lungröntgen. Samt att jag skulle lämna massa prover samt göra ett så kallat PPD-test, ett test för att se om man har antikroppar mot TBC. PPD-testet och färgseende gjordes innan jag lämnade mottagningen. Samt att jag fick kortison för att min sänka och inflammationsvärden var för höga.
Jag gick direkt till kemlab och lämnade alla prover dom ville ha.
Den 17 maj fick jag tid för magnetröntgen. Klockan 18.00 tror jag det var. Jag var livrädd, som jag alltid är innan jag ska göra magnetröntgen. Dom tog hela ryggen och halsrygg samt bäcken. Det tog ca 35 minuter och det tyckte jag var snabbt jobbat. Gången innan låg jag i apparaten i 1 och en halv timma.
Svaret damp ned i brevlådan ganska snabbt. Jag hade tydliga förändringar i hela ryggen samt bäcken, i dom så kallade SI-lederna. Många fasettleder var angripna av inflammation och artros. Fick då diagnosen Ankyloserande Spondylit. Fick en snabb tid till läkaren där jag snabbt fick vaccin mot lunginflammation och en vecka efter det började jag med Metotrexate. Hela sommaren 2011 gick ut på att lämna prover varannan vecka och höja dosen varannan. Mina levervärden höll sig låga under hela upptrappningen. Den 15 augusti träffade jag min läkare igen, denna gång för att förbereda start med Remicade.
Jag fick min första dos Remicade någon vecka senare. Och det var som en dröm. Att gå från att skrika när man ska vända sig i sängen. Till att vakna i en annan ställning än den man la sig i och detta utan att man har vaknat. Så skönt. Tyvärr fick jag bara 2 behandlingar av Remicade denna gång då jag en vecka efter andra behandlingen fick svullna läppar. Då fick jag direkt sluta och byta tabletterna Metotrexate mot Metoject, som är samma sak fast Metoject är spruta. Jag mådde bra några månader och började på så kallat ReumaRehab. Det var 2 heldagar i veckan i 5 veckor. Mycket träning om många underbara människor. Under denna period började jag med Humira. Till skillnad från Remicade, som är dropp, så är Humira en spruta/penna som man tar själv varannan vecka. Denna hjälpte mycket bra. Första 6 månaderna.
Åkte till Göteborg i december och gick på teater med mamma och moster. Träffade kusin med familj och ja, allt var ganska okej. Men tyvärr tar det inte slut här.

Jag kommer fortsätta skriva om detta. Ni behöver inte läsa om ni inte vill.
Kanske kommer det andra inlägg emellan. Men, vi får se.

Ta vara på er!

Inga kommentarer: