Försöker få bildknappen att fungera. Men det går inte. Varför vet jag inte. Jag tänkte lägga in en bild på när Miina satt på min rygg samma dag som hon blev dålig denna gång. Livet känns inte rättvist. Inte det minsta rättvist alls. För mindre än 2 år sedan så fick Zephyr somna in. Jag trodde aldrig det skulle hända igen så här tidigt med älskade knasbollen Miina. Men det hade inte varit snällt att försöka. Inte alls. Men jag hatar detta.
För en vecka sedan idag så hade vi hämtat henne precis. Hon var trött men ändå. Hon åt. Men inom ett dygn så började helvetet igen. Sorgen går inte att beskriva. Den är vidrig. Hemsk. Jag vill bara störtböla hela dagarna. Men det får Zaphire att må sämre. Visst gråter jag. Men inte hysteriskt. Idag när jag tog mig till gymmet så rann tårarna till och med på bussen. Nästan på gymmet.
Imorgon är det en vecka sedan hon somnade in. Då ska jag tända ett ljus för henne. Imorgon skickar vi även in det sista till Agria. Känns som att jag raderar hennes liv. Ska livet vara så här? När en ljusning kommer så skjuts man ned i det svarta igen.
Hoppas att det går att lägga in bilderna en annan dag. Ska se på film och sedan sova.
Ta vara på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar