söndag 13 juli 2014

Passar inte in längre

Jag har slutat boka upp saker. Jag orkar inte alltid och då vill jag inte såra folk med att säga nej.
Sen passar jag inte in längre. Inte ens i släkten. Utböling som man är. Inget jobb, sjukpensionär och sjuk på det. Då är det illa. Då är man inte den som någon kan vara stolt över.
Säga vad man känner och tycker är också helt galet. Bättre hålla käft och säga tack och amen.

Känner mig ensam. Känner ingen tillhörighet längre.

Tänker inte ens be er att ta vara på er. För det är knappt någon som ber mig ta vara på mig.

God natt från den där jobbiga kompisen/släktingen

6 kommentarer:

Anonym sa...

För mig är du mitt hjärtegull. Du är inte jobbig trots dina sjukdomar. Sjukdomar är inget man rår över. Du är en kämpe! Strunta i de som inte bryr sig, lämna dem bakom dig och ta sikte framåt mot nya äventyr. Men för att komma vidare lämna energitjuvarna! Älskar dig!

Lina sa...

<3 Älskar dig

Anonym sa...

Vad roligt med en ny liten vän, och kompis till Zaphire.
Det är så att man glömmer inte sina
kära djur som gått bort.Men tankarna
kanse lättar med en kattunge som håller igång.
Hoppas att dom blir bra kompisar nu kissarna.
Kram! Lisa

Lina sa...

Det verkar gå bra mellan dom. Lite fräs är det ju fortfarande. Jobbigaste är maten. Men det löser sig det med. Sorgen känns ju så klart. Men hon får mig att skratta.
Varma kramar

Anonym sa...

Jag är oxå sjukpensionär och har flera diagnoser. Men alla som har ett jobb, är de sitt jobb(?)

Främst är jag Marie. Arbete, kläder, utseende, boende, utbildning definierar inte vem man är.

Ingen blir kär i någon för att den är duktig på att betala räkningar i tid,för att den är en hejare på att städa, lr för att den har bäst betyg i klassen. Utan för att man diggar dennes personlighet rätt och slätt.

Du är en kämpe.

Marie

Lina sa...

Alla som har jobb är absolut inte sitt jobb. Men många är sin familj. Jag är 33 år och alla runt mig jobbar och sen har dom ju familj. Inte tid med mig osv. Sen gäller det ju inte alla så klart.
Diagnoserna tar just nu över mitt liv. Blir allt mer. Men jag återkommer alltid.

Jobbigt att du med har flera diagnoser. En hade räckt gott och väl. Ta vara på dig och tack för kommentaren.
Kram Lina