Miina, född 13 april 2014. Vi har haft bra upplevelse en gång i Strömsholm med henne när hon hade ätit på en sladd från hörlurar. Hon blev inlagd på deras intensivvårdsavdelning. Hon slapp operation och fick komma hem dagen efter. Detta var i oktober 2014. Dock så började Miina kräkas häftigt i slutet av augusti 2015. 6 gånger på raken och sen var det lugnt. Detta upprepades varannan dag och när det hände andra gången så fick vi tid hos våran veterinärklinik som vi går hos. Aros Veterinärcentrum. Dom var helt underbara och Miina röntgades och man trodde hon hade en kraftig förstoppning så hon lades med dropp i några timmar. Detta var en torsdag. 27/8 för att vara exakt. Vi trodde det var löst för hon bajsade som vanligt efter detta. Men ack vad jag bedrog mig. Den 29/8 kräktes hon igen. Alltid lika många gånger, varannan dag och ungefär samma tid på dygnet. Jag ringde Strömsholm och fick till svar att dom inget kunde göra. Vi hade ändå återbesök till AVC (Jag kommer förkorta Aros Veterinärcentrum med AVC) den 31/8. Miina mådde bättre igen och vi åkte till min bror på kvällen och firade mamma som fyllde år. Hon kräktes inget mer innan återbesöket den 31/8. Väl där valde man att göra en ny röntgen och efter det ge henne kontrast. Sen började en ganska lång väntan. Efter 30 minuter var det dags för en ny bild. Sen åter efter 1 timme och sedan efter 2 timmar. Vi valde att ta den bilden efter 2 timmar då hennes magsäck inte tömde sig som den skulle och hade en annorlunda form. Efter ytterligare 2 timmar såg magsäcken likadan ut. Man befarade då att hon hade corp al, eller främmande kropp i magsäcken och att det borde göras en gastroskopi. Dom ringde Albano i Stockholm och Ulltuna i Uppsala min ingen av dom hade tider. Strömsholm kunde ta emot oss dagen efter 06.30 som jour. Eftersom det inte fanns tider någon annanstans så valde vi ju det så klart.
Vi var där till 06.30 med förhoppning och rekommendation på gastroskopi. Dom fick gärna ta en ny röntgenbild för att se om kontrastvätskan lämnat magsäcken helt då den kan förstöra fiberoptiken. Det valde dom att göra och kontrasten var borta. Men sen valde dom att göra ett ultraljud istället. Det blev lång väntan för oss. Miina hade fastat sedan kvällen innan och katter bör inte fasta för länge. Men vi väntade och väntade och tillslut blev det våran tur. Hon som gjorde ultraljudet tittade på röntgenbilderna från AVC och höll med om att magsäcken hade en annorlunda form. Men inget hittades på ultraljudet. Efter mycket om och men så kom veterinären och sa att det kunde vara en gastrit, alltså en magkatarr. Jag ville ändå att det skulle göras en gastroskopi och han gick in på operation för att fråga om det fanns tid för det. När han kom tillbaka så sa han att dom kanske han det på kvällen, dagen efter eller dagen efter det. Att jag gärna fick lämna kvar henne där, MEN att Agria troligtvis inte skulle godkänna en gastroskopi på dom grunderna. Han gick iväg för att ringa AVC och höra vad dom tyckte och kom sedan tillbaka. Då hade Eva som skrev remissen dagen innan gått hem och Katinka som vi träffade första gången med kräkningarna hade, enligt veterinären, sagt att vi kunde gå hem med foderbyte. Vi väljer ju så klart att göra detta då Agria (trodde vi) inte skulle godkänna en gastroskopi och att ha henne inneliggandes tills dom har tid kändes inte okej. Så vi tackade för oss och åkte hem med nytt foder och Pepcid.
Några dagar senare var jag på AVC för att köpa någonting, minns ej vad, men då frågade dom hur det hade gått. Då sa jag som det var att dom hade sagt att vi kunde gå hem med foderbyte. Dom ser lite smått skeptiska ut och jag ber dom läsa journalen vad Katinka hade sagt. Det visade sig att hon tyckte att en gastroskopi skulle göras med tanke på den starka misstanken om främmande kropp eller tumör. Jag bara gapade, jag blev chockad. Bad att få kopior utskrivna och det var inga problem. Ringde även Strömsholm och bad om Miinas journal. Stod det i den vad veterinären sa? Nej, det gjorde det inte. Det stod att vi gjort valet att åka hem med foderbyte. Att gastroskopi erbjudits. Jag tappade hakan ännu mer. Här kände jag bara att Miina ska aldrig mer till Strömsholm.
Hon höll sig cirka en månad på fodret Royal Canin Gastro Intestinal Moderate Calorie. Men sedan var det dags igen. Jag bad då våran veterinär ringa upp och då skrev direkt en remiss till AniCura Djursjukhuset Albano för gastroskopi. Dit fick vi tid den 2 november och enbart för gastroskopi som stod på remissen. Dom ringde dock och frågade om dom fick göra ett ultraljud också då dom misstänkte lymfom. Självklart. Dom frågade av en orsak. Tack och lov visade biopsierna inga tecken på lymfom men hon lider av Eosinofil Gastrit på grund av foderallergi. Idag mår hon bra. Hon äter allergifoder och är tillbaka som en kattunge.
Jag sa aldrig mer Strömsholm. Och jag säger det återigen.
Detta var Miinas historia. Jag har 2 katter till att berätta om. Men jag känner att eftersom detta blev så långt så tar jag det katt för katt.
Ta vara på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar