Men efter vila hela dagen fram till eftermiddagen så lättade det lite, lite. Jag kunde varken stå eller sitta utan att nästan kippa efter luft. Dessa dagar är obehagliga. Så enormt jobbiga.
Detta tar ju på det psykiska så klart. Jag vill orka som förr. Men det gör jag inte idag. Jag är så ledsen att det ska vara så här. Detta har tagit en vänskap ifrån mig. Och det lider jag av mycket.
Jag försöker att inte tänka. Försöker gå vidare. Men det är så svårt. Men det ska gå.
Nästa gång jag mår som jag gjorde i söndags så blir det ambulans. För något står inte rätt till. Hoppas verkligen att hjärtmottagningen kan hjälpa mig.
Ha en fortsatt trevlig jul och ta vara på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar