Hatar när det varit mycket och intensivt. Mår alltid dåligt då och känner ibland att jag inte orkar leva detta livet. Ser inte meningen alls med livet. Vad är det till för? Vad går det ut på? Att plågas tills man blir gammal och dör? Hopplösheten river i mig just nu. Det känns inte värt det och jag vet inte vad jag ska göra. Vet precis hur jag hade hanterat det förr. Ibland saknar jag den tiden, hur sjukt det än kan verka. Tomhet, ensamhet och hopplöshetskänsla. Är det värt det? Är det inte? Just nu har jag ingen aning. Jag vill bara krypa ner och gråta mig till sömns. God natt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar