Det måste vara fruktansvärt svårt att förstå. Men jag vill inte leva. Jag vill inte ha detta liv som jag har nu. Jag vet att jag är väldigt negativ. Men ta då mitt liv för en vecka eller två. Jag vill inte och jag orkar inte. Jag är en stor skithög som bara gör en massa saker fel. Jag orkar inte med att vara social. Jag orkar inte prata i telefon och jag orkar inte vara vaken.
Idag har jag gråtit hela dagen. Inte kvällen, men den slutade i tårar.
Jag vill skära mig. Jag vill ta en överdos. Jag vill inte kämpa mer. Jag vet att jag inte kommer göra dessa saker. Men ändå. Bara tankarna är jobbiga. Vill bara skrika rakt ut. SKRIKA HÖGT! Vråla rakt ut att jag inte vill mer. Ge mig lättnad. Snälla. Snälla jag ber dig, vem jag nu ber till. Låt mig få må bättre snälla.
Jag tittar på mina katter och gråter. Dom har allt, men jag känner mig ändå som en värdelös matte. Innerst inne så vet jag att dom har det så bra som bara dom kan ha det.
Jag gör illa dom jag älskar och jag orkar inte med skuldkänslorna. Jag är djupt nere i helvetet just nu. Och jag kan inte sätta fingret på varför. Jag har ingen aning alls. Jag vet inte hur jag ska komma ur denna onda spiral av tankar och ångest.
Egentligen så vill jag bara vara i fred. Inte behöva tänka på nå alls. Ligga i sängen och inte behöva gå upp. Inte gå på toaletten, inte äta, inte bry mig om något alls.
Jag vill knarka. Jag vill supa. Jag vill bort, bort, bort. Snälla ta bort mig.
Ta vara på er!
1 kommentar:
Bästaste Lina! Jag känner igen mig så mycket, men det är förstås inte till någon hjälp. Jag tror smärta är individuell. Vad jag dock vet är att du är en härlig tjej med både ditt skratt och dina tårar, och jag vill vara din vän. En vän i ur och skur. Jag har mitt och du har ditt, men kanske kan vi hitta något som är vårt mitt i allt. Du måste inte alltid orka. Du får säga nej. Man får vara tyst ibland. Äkta vänskap lever vidare ändå. Så nej, jag tänker inte ta bort dig...!!
Skicka en kommentar