söndag 3 maj 2015

För vem kämpar man?

Just nu kommer jag inte på någon. Faktiskt inte ens mina katter. Må låta hårt. Tänkt då min känsla. Känslan av att vilja ta nästa steg, men få dåligt samvete och fortsätta leva för andra än mig själv.
Det är många sådana här inlägg just nu. Men ser inget att leva för.

Hade jag bott ensam hade jag tagit en promenad. För jag orkar inte heller vara hemma. Vill inte vara hemma. Men vem bryr sig?
Kanske ska jag släppa tyglarna och ta till rakbladen igen? Tabletterna? När man frågar något men sen inte vill veta svaret. Fråga inte då. Låt bli.
Vill du att jag ska finnas där när du har tråkigt kan du glömma det. Jag vill finnas för dig annars också. Annars kan du strunta i att höra av dig.

Jag vet att dom flesta andra lever ett helt annat liv än mig. Med familj och barn. Eller utbildning osv. Jag är 34 år och har ingen partner. Då duger jag inte.

När inte ens dom närmaste finns där. Nej, önskar det är kört. Finito. Done. Over. Men nej, jag lever ju fortfarande.

Ta vara på er!

4 kommentarer:

Kamilla sa...

Jag känner igen mig gällande den där frågan man ställer sig själv vem eller vad man lever för. Jag finns här om du vill prata eller lära känna varandra bättre.

Styrkekramar!

Lina sa...

Tack vännen! Ibland känns det som man kämpar i motvind och för andras skull. Skulle gärna lära känna dig mer
Kramar

Maria Therese sa...

Älskade vän, jag kan inte säga att du ska kämpa för min skull, men jag önskar att du skulle orka kämpa för din egen. Det är ditt liv, även om det inte ser ut så som du skulle vilja att det såg ut. Jag tror inte att allt skulle lösas av att ta nästa steg. Det är förjävligt att leva ibland, I know, men kämpa vännen, kämpa! Jag vill ha dig kvar!! Jag älskar dig och du betyder så himla mycket för mig!! Varken rakblad eller tabletter är lösningen, det vet vi båda två!! Men ett ska du veta, jag vågar stanna och höra svaret. Jag finns här i vått och torrt, i skratt och gråt och ren panik..jag har mycket med mitt eget, det erkänner jag, men jag vill också finnas för dig, jag hoppas du vet det!! Och..DU DUGER!! Mer än väl! Du är fantastisk och du är värd att må bra! Det är svårt att se bortom alla måsten och krav, MEN!! DU DUGER precis som du är!! Ta hand om dig och fortsätt lev! KRAM

Lina sa...

Fina vän! Det kommer inte bli tabletter eller rakblad hur mycket jag än vill ibland. Det är inte värt det.
Jag vet att du vet hur jävligt det kan vara. Men vi måste fortsätta, för ibland är det ju bra, eller hur? Älskar dig med fina vän. Du är så jävla stark. Du duger du med. Vi duger och vi klarar det här
Mängder av kramar!!!