tisdag 19 februari 2013

Gårdagens inlägg

Igår skrev jag ju om att jag var på akuten för att jag har så svår smärta. Jag var där från strax efter 14 till 19.30 ungefär. Man gör inte så mycket på akuten. Det är mest väntan. Tar dom blodprover så är det minst 2 timmars väntan. Tillslut så kom vi (jag och mamma) iväg till kafeterian och åt. Dom har ju inte världens bästa mat. Men, jag var vrålhungrig då jag inte hade hunnit med lunchen. När vi kom tillbaka så blev det lite mer väntan. Sen kom läkaren in och meddelade att dom hade glömt att ta ett prov, dvs sänkan, så klart. Så jag fick alternativet att bli inlagd i väntan på svar eller åka hem och bli uppringd idag. Jag valde det senare och fick öka OxyNormdosen om jag behövde. CRP tog dom dock och det var 28 och ska ligga under 4. Enligt läkaren var det dock inte förhöjt?! Han började prata om att det kanske var psykiskt och så vidare så jag gick lätt moloken ut därifrån och åkte hem.
När han ringde idag så sa han att sänkan var 41, den ska ligga under 24 och att det INTE tydde på att jag har en inflammation i kroppen och att jag borde söka vårdcentralen. Jag frågade vad sänkan var senast jag var på akuten och då hade dom inte tagit någon, men CRP var 17 då. 28 nu. Det, för mig betyder att en inflammation ökar i min kropp.
Jag ringde i alla fall VC, blev uppringd av en underbar sköterska som också tyckte att det lät som min reumatiska sjukdom, men hon skulle prata med min läkare och återkomma. När hon ringde tillbaka så fick jag svaret som jag hade förväntat mig. Att min läkare på VC tror att det är min reumatism som spökar med tanke på att CRP ökar och att sänkan är förhöjd. Men inte jättekraftigt.

Dagarna och allt det senaste tär något fruktansvärt på mitt psyke. Vissa saker vill jag inte skriva ut. Jag vet inte vilka som läser min blogg. Men är enormt påfrestande just nu. Känns som att jag inte har någon. Visst, jag har min älskade mamma. Hon betyder mer än allt för mig. Och mina katter. Visst har jag några fler. Men jag har ingen jag umgås med längre. Och det är inte bara mitt fel. Men, man kanske växer ifrån varandra?

Ta hand om er!

4 kommentarer:

Anonym sa...

Hej!
Hamnade här av en slump eller?? Såg att du är född samma år som min dotter.......
Nu har vi inte samma sjukdom som dig men jag kan känna igen mig i detta med ständig värk. Finns det något jag ångrar i mitt liv så är det att jag inte tidigt förstod hur viktigt det var att ta hand om sig själv.... Ständigt presterande utöver sin egentliga förmåga får man till sist betala rejält för. Så hoppas innerligt att du träffar en läkare som du har förtroende för och får den hjälp du behöver för att må så bra det bara går...

Anonym sa...

Nu läste jag lite till och såg att du var diabetiker...
Min livskamrat och man är typ 1 sen länge... Han fick lyrica för några år sen och blev så personlighetsförändrad-han var tydligen inte den enda. Så be att någon som känner dig väl är observant..
Oxynorm kan också förändra ens beteende så mycket...du kanske tål det men alla gör det inte.
För min "svåra" värk får jag Palexia-mitt mål är att kunna sluta under sommaren men då måste jag innan dess hitta ett sätt att hantera min kropp på.
Hoppas du har stöd av en bra psykolog så att du snart kommer ur den negativa spiral man så lätt hamnar i.

Lina sa...

Hejsan och tack för dina kommentarer. Att ha smärta, vare sig varför man har det är ett helvete. Jag hoppas att min reumatolog är vettig när jag ska dit den 4 mars. Annars vet jag inte vad jag ska göra?!
Jag har typ 2, men det framkom nog i texten. Jag har haft det sedan jag var 25 år gammal. Det funkar sådär just nu, då jag äter vissa läkemedel som höjer sockret. Men, vi har koll jag och VC.
Lyrica har jag ätit sedan 2005 och äter just nu bara 125 mg. Startdosen är oftast 150 mg eller högre. Meningen är att jag ska trappa ut den, men just nu är det för mycket runt mig. Har ätit 300 mg som mest. Jag är inte förändrad av den. Inte vad jag märkt eller mina nära och kära. Men tack för att du uppmärksammade mig på det :).

Palaxia hade jag aldrig hört talas om. Ändå är jag medicinnörd som läser allt och lite till om mediciner. Inte bara sådana jag äter själv. Hoppas det går bra för dig att sluta med den när det är dags. Och att du hittar något annat som fungerar mot din smärta.

Angående Oxynorm så ska jag bara äta den fram till läkarbesöket den 4 mars och jag tar den endast till natten. Trots att jag får ta den 3 gånger dagligen. Men jag vill inte bli beroende.

Jag är jättetacksam för dina kommentarer och jag hoppas att livet vill dig väl. Kram, Lina

Anonym sa...

Lina gumman.. Det är INTE ditt fel att du är sjuk. Att du inte har ngn så att umgås med gör mig ont. Önskar jag bodde på bättre avstånd men.. :-( Jag hoppas du får hjälp den 4de när du ska till F.
Många kramar så hörs vi lite senare idag