Jag hoppas verkligen det. Jag mår väl så där. Jag är helt slut efter gårdagen och orkar inte gå utanför dörren. Åh vad jag längtar till tanden är borta och jag kan få Remicade så jag kanske blir lite människa i alla fall. Hoppas kan man ju alltid.
Den lösenordsskyddade bloggen är uppdaterad. Ingen har dock fått mitt lösen än. Och jag känner, ska verkligen vem som helst få läsa den? Om man inte bryr sig om mig ändå? Nä. Jag kommer att ge lösenordet till dom som är värda det. Och om någon vill ha som jag har fått av.
Ta vara på er! Imorgon ska jag träna igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar