Veckorna går, jag står still känns det som. Som i Status Quo, men ändå inte. Blir allt sämre i kroppen nu utan behandling. Känns som att mjukdelarna i ryggen sitter fast längst med ryggraden och skulderbladen. Höften gör fortfarande ont trots kortison, men det är bättre.
Jag grubblar. Och tänker. Mycket.
I lördags var jag på bror och Jennys bröllopsfest. Det var mycket trevligt även om kvällen innan var mycket jobbig. Ont och ångest.
Men det var mycket trevligt väl där.
Skulle varit till min psykolog idag 09.30. Men dom ringde för en stund sen, han har blivit pappa. Så nu blir han väl hemma några veckor. Det blir bra. Får komma igång och träna själv.
Ska snart lägga mig igen. Med kyla i nacken och värme på höften.
Ta vara på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar