Just den här tidpunkten för 3 månader sedan så tog jag det svåraste beslutet i mitt liv. Att låta min älskade katt Zephyr skulle få somna in. Hon blev 6 år och 3 månader bara.
Min pälsboll, min lilla sköldpaddsfärgade suris. Hon var sur men på ett charmigt sätt. Fluffig som få. Men oj vad dålig hon blev den söndagen.
Var dock inlagd i Strömsholm veckan innan i 3 dagar.
Men, den 15 juni så var hon så dålig. Hon fick ingen ro på kvällen/natten och då tog jag beslutet.
Natten var så jobbig. Jag ville ju inte att hon skulle behöva lida mer. Prick 08.00 måndagen den 16/6 ringer jag till Aros Veterinärcentrum och får komma in direkt. Smärtan, att min bebis skulle dö ifrån mig var hemsk. Men, jag bet ihop. För Zephyrs skull. Hon var lugn ända in i slutet. Hon fick sin veterinär som såg att hon magrat väldigt. 09.07 den måndagsmorgonen somnade älskade Zephyr in. Och det känns tyvärr som igår.
Vi kommer alltid sakna dig kära du! Du kommer alltid vara min lilla älskade suris. Men som ändå var så speciell. Du slipper lida mer och vara stressad över veterinärbesöken du tvingades utstå sista året.
Zephyr diagnostiserades att hon hade Megacolon. Hon kunde fortsätta leva så länge hon inte led. Men, det gick inte så länge efter diagnosen.
Zephyr *1/3 2008 +16/6 2014 Älskad och saknad föralltid
2 kommentarer:
Lider med dig, hemskt när våra bästa vänner försvinner från oss <3
Det är det verkligen :( Älskar djur, men det är så svårt när det är dags <3
Skicka en kommentar