Kosttillskott, vitaminer

Det är ju mycket numera att man bör äta diverse vitaminer och tillskott för att kroppen ska må så bra som möjligt. Jag har provat magnesium, D-vitamin och nu sist Omega 3.
Vad tycker jag dom om detta? Jo, att jag slängt en väldig massa pengar i sjön. Varför?
Jo, magnesiumet gjorde mig så dålig i magen. Och ja, det kanske går över med tiden. Men mitt psyke har inte den tiden. D-vitamin. Ja alltså, mådde dåligt, men minns inte riktigt hur, men magen skulle jag tro.
I torsdags förra veckan så köpte jag Omega 3 som ska vara så bra. Det är det säkert. Men haft så ont i magen och senaste dagarna börjat må illa.
Googlar på det och ser att jag inte är den enda. Jag har nu slutat med Omega 3.

Även om bieffekterna är tillfälliga så orkar jag inte må sämre än jag gjorde innan.

Hoppas ni klarar av dessa vitaminer samt tillskott bättre än mig. Jag kan inte ens ta C-vitamin utan att må dåligt (pga askorbinsyran).

Ta vara på er!

The Spoon Theory

Jag har sett hashtaggen #spoonies rätt mycket på instagram och inte förstått vad det står för. Det gör jag nu kan jag säga. En vän skickade en länk angående det igår. Det är jag mycket tacksam för. Jag tyckte det var ett mycket bra sätt att förklara hur lite man som sjuk klarar. Ja, alla sjuka klarar ju självklart olika mycket. Jag skulle dock påstå att jag orkar väldigt lite. Att jag har få skedar att göra av med varje dag.
När jag läste om det så grät jag. För jag insåg hur lite jag orkar göra. Hur begränsat mitt liv är. Nu tänker nog några av er att det är det är ju bara att göra mer. Men det går inte. Ju mer skedar jag tar från dagen efter desto mer får jag lida för det.

Jag orkar inte förklara vad det betyder. Många av er kanske vet. Googla annars på The Spoon Theory. Utmattningen jag får är inte att leka med tyvärr. Jag kan tillslut inte tvinga mig längre för då blir jag jättesjuk.
Det är dock ett väldigt bra sätt att förklara för någon som inte riktigt förstår.

Ta hand om er!

Konstant huvudvärk

Jag har alltid huvudvärk. Jag får det av att sitta still för länge. Motionera. Promenader ger till och med huvudvärk. Jag blir tokig. Jag kan inte äta tabletter för det heller. Då säger min mage ifrån. Ja, även när det gäller Alvedon. Och jag har bra levervärden. Så det beror inte på det. Äter 40 mg Omeprazol dagligen pga alla mediciner jag tar. Jag är ordinerad det.

Jag har varit till sjukgymnasten för det här. Men det hjälpte inte alls. Det spelar ingen roll hur mycket vatten jag dricker innan motion. Får huvudvärk ändå. Därav att jag inte längre tränar på Friskis & Svettis. Migrän i 2 dagar efter är inte värt det. Får söka för det igen. Vill kunna träna. Jag vill verkligen det.
Promenerar gör jag ändå. Men det är jobbigt att alltid få huvudvärk.

Nog klagat. Dags att sova.
Ta vara på er!

Sluta blogga?

Jag funderar på det. Orden finns inte längre. Finns inga stöttande kommentarer längre. Finns inte ens hat. Jag ser ju att bloggen blir läst. Men väldigt sällan någon respons.

Kanske jag slutar blogga. Kanske jag byter blogg. Kommer inte skriva ut den nya i så fall. Finns ingen mening.

Walk a mile in my shoes. Then you can say that I'm whining.

Inget

Tomhet. Känslosam. Trött och fruktansvärt less.
Livet är ingen dans på rosor. Men jag önskar så att det vore det.
Just nu är jag inne i en dryg period som inte går över. Varför går den bara inte över? Jag har ju så mycket att vara glad över. Men det är jag inte. Tycker allt bara är en ständig kamp för att orka ett steg till. Varför ska det vara så för?
Visst har jag glada perioder också. Det ska jag absolut inte hymla om. Men det är alltid något som tynger ned en strax efter.
Jag försöker vara glad. Verkligen. Jag försöker att inte känna att det gör ont, att det trycker i örat. Att det tjuter eller att hjärnan går totalt nuts. Försöker. Men det är så fruktansvärt svårt.

Hoppas ni därute har det bra i alla fall. Det är ni värda.
Ta vara på er!

Vill bara slänga mobilen åthelvete

Och jag lär väl göra det snart också. Jag orkar inte med den. Jag menar, jag är uppvuxen utan mobil. Iof så fanns det telefonkiosk lite här och var. Men jag klarar mig nog. Jag går ju att nås på hemtelefonen. Svårare än så är det ju egentligen inte.
Det är Facebook och Instagram. Man ska hela tiden vara tillgänglig. Orkar inte. Orkar inte ge mer. Jag får en del, det ska jag kanske skriva. Men jag orkar inte försöka finnas hela tiden. Jag vet att det är mitt eget jävla fel.
Jag ställer gärna upp. Men jag orkar inte snart. Min kropp går sönder allt mer. Mitt psyke kollapsar. Har huvudvärk dagarna i ända. Gnäll, gnäll. Jag vet. Men min kropp är så trött.

En rolig sak är att jag köpt en systemkamera. Så när jag bloggar från datorn så kanske ni får se en del bilder. Jag kommer inte fixa dom i Photoshop eller liknande. Jag vill ha äkta bilder. Om man inte lägger på filter och dylikt.

Ta nu vara på er!

Viktnedgång, stress och motion

Jag försöker som jag tidigare skrivit att gå ner i vikt. Långsamt gå ned i vikt. Absolut inte skynda fram. För då håller man inte vikten i längden. Jag gick med i viktklubb och dom drar nu 79:- i månaden. Jag har dock hittat lifesum som är betydligt bättre och nu är jag sur att jag måste betala fram till i januari nästa år för något som jag enbart mår dåligt av. Många blir säkert taggade av deras mail osv. Men jag mår enbart dåligt. Vi saknar dina resultat. Gör detta så går det bättre, gör si, gör så. Det passar inte mig. Jag får panik.
Panik har jag ändå av detta. Rädd att misslyckas, ångest om jag inte motionerar varje dag. Detta är inte sunt. Jag mår inte bra av detta. Jag tar stryk och min kropp tar stryk. Kroppen tar stryk över att jag aldrig vilar. Jo, jag motionerar dock varje dag. Vilar gör jag allt. Men ni förstår. Hoppas jag. Jag tappar dock inte vikt snabbt. Tror kroppen stressar för mycket. Jag tappar lagom. Men det går inte snabbt nog för mig. Det funkar inte. Jag får panik och jag blir bara dallrigare och dallrigare.

Jag är för trött för att skriva. Så trött hela tiden. Jag ska försöka skriva ett glatt inlägg snart.

Ta vara på er!

När mycket tynger

Hjärtat är tungt att bära. Sten efter sten ansamlas vid mitt hjärta och allt blir bara tungt. Vet inte riktigt hur jag ska mäkta med nå mer. Kämpar och stampar och faller bara djupare. Jag försöker, jag kämpar. Men när tar kampen slut?
Alla tankar på kalorier och vikt. All ångest när jag går över mitt dagliga kaloriintag.
Det är inte sunt, jag vet. Jag vet att man ska unna sig också för att orka fortsätta. Och jag unnar mig, men det ger mig ångest. Vill inte misslyckas. Gick promenader måndag-lördag förra veckan. Kommer inte kunna göra det veckan som kommer då jag är slut. Allt gör ont. Jag vill inte mer.
Jag har en blåsa på ringtån på höger fot. Detta är inte okej när man har diabetes. Diabetes ger ju som bekant sämre blodcirkulation. Inte för att jag har det än. Men jag är så rädd att jag ska få amputera tån tillslut. Blåsan har varit där hela säsongen. Kan det bero på skorna? Eller att tån hamnar under pektån? Och nej, jag har inte för trånga skor. Den vrider sig när jag sätter ned den.

I am a big failur, a big mistake. I'll be better of dead. You all be better of if I am dead. It simple feel's like that.

Dramaqueen jag vet. Men fy fan rent ut sagt för vissa dagar. Vissa tankar. Vissa känslor.

Ta vara på er!