fredag 20 januari 2012

Hopplöshet

Känner en så fruktansvärt hopplöshet så jag tror jag ger upp. Så här illa brukar det inte kännas. Jag har inte velat dö på många år, men jag känner nu att jag kan inte leva som det är just nu. Jag orkar inte leva som det är just nu.
Känns som att livet ger mig käftsmäll på käftsmäll och jag orkar inte med det. Jag vill inte att detta enbart ska vara en blogg där döden hela tiden finns med. Jag är verkligen ingen som skyltar med att jag vill dö. Men just nu är det vidrigt.

Jag önskar att mina kära förstår den dagen jag väljer att ge upp. För jag orkar inte en käftsmäll till.

3 kommentarer:

Maria Therese sa...

En blogg där döden finns närvarande är kanske inte det vi önskar, men likväl har den rätt att finnas om det är din blogg. För om det är det du skriver är det kanske det som behöver komma ut. Dessutom tror jag att döden har ett nära samspel med livet, och tvärtom, svårigheten är bara att finna balansen mellan dessa. Och längtan kanske finns, efter döden, och jag önskar jag kunde trolla bort den. Det kan jag inte, men jag förstår den, för den är närvarande i mitt liv också. Men vi orkar mer än vad vi tror, vi är starkare och modigare än vad vi förstår. Det är lätt att ge upp, svårare att kämpa. Och jag upprepar också gång på gång att jag inte orkar, inte vill mer, inte klarar mer... ändå, är det bara vårt eget val. Vi kan välja att leva, eller vi kan välja att dö. Men varför dö? Att fortsätta leva och hoppas på att mörkret ska lätta, kan kännas meningslöst, ändå finns de ju där, de där små, små kornen av ljus... jag vet inte riktigt vad jag vill säga, bara bär på en förhoppning om att du ska fortsätta kämpa, att du ska välja livet! För jag tror på något konstigt, märkligt, obegripligt sätt att det finns något värt att kämpa för, döden verkar inte vara något bättre alternativ. Nattsvart.

Har inte mycket ork och kraft, men jag sänder det lilla jag har, så att du ska orka bara ett steg till, och ett till, och ett till. Jag kan inte ta bort all din smärta, all din ångest, allt ditt mörker... det enda jag kan göra är att låta dig veta att jag läser dina ord, att jag hör din smärta och att jag hoppas att du orkar kämpa vidare! KRAM till dig i natten

Katie Rebekah - bloggare för varenda unge - UNICEF sa...

Sv;
Hängde inte med på det där du skrev att du inte håller med mig i allt jag skrev, det säger jag inte att du skall eller någon annan skall göra heller men så direkt efter skrev du det där om en bulle om dagen? Höll du med mig att man KAN äta det eller INTE? Vad det bullen du inte höll med om? Vill bara veta om det var bullen du menade, du behöver inte säga någonting mer om det.

Kramar om, Katie

Beatrice sa...

Jag vet vad jag gör angående min vikt nedgång, ingen kritik mot dig alls :) Men 1000 kalorier per dag är rätt så normalt när man försöker gå ner i vikt snabbt, och eftersom att jag inte rör på mig alls vissa dagar så är 1000 kalorier inte så lite ändå beroende på vad man äter. Jag kan äta ganska mycket mat men kalori fattig och fettsnålt. Jag behöver inte mer just nu, och hade jag ätit 2000 kalorier hade jag tyvärr inte gått ner ett gram. Jag har haft kontakt med läkare och dylikt.. så för mig funkar det väldigt bra :) Åt också Predniselon, usch vilken hemskt medicin det är.

Önskar dig all lycka, kram!