Kämpa lite till

Jag ger inte upp än. Jag kommer kämpa som sjutton. Men just nu är fighten svår. Jag är så tacksam att jag har min mamma och min fina vän Therese. Jag har några fler nära. Men just mamma och Therese har jag daglig kontakt med. Jag kan inte uttrycka min tacksamhet gentemot dom. Inte tillräckligt.

Men annars är det rätt kämpigt. Jag kämpar i en enorm motvind. Jag funderar. Vad är det för fel nu. Varför bråkar mitt hjärta? Vad är det för förändringar jag har? Frågorna är många och jag hoppas verkligen få svar på en del frågor på torsdag.

Jag måste försöka sova. Jag är helt slut. Har varit utan folsyra nu i snart 3 månader och ska ta nya prover nu i januari. Vet inte om det är det också. 

Men ta vara på er!