Imorgon är det 1 vecka sedan jag fick min första Remicadebehandling. Jag kan villigt erkänna att jag kände skillnad redan första natten. Ingen jätteskillnad, men skillnad. Jag fick med mig rumpan när jag vände mig i sängen, innan har jag fått krångla och djupandas för att ens kunna vända mig i sängen. Kan säga att smärtan gått från en 10:a till en 7:a. Den 8/9 ska jag ha nästa behandling. Jag ser fram emot den nu istället för att vara rädd. Visst, jag kan fortfarande få biverkningar men jag tror att skulle jag reagera dåligt så hade jag även gjort det första gången.
Jag är väldigt positiv till Remicade just nu. Tänker inte så mycket på framtiden och biverkningar på sikt. Det tråkigaste är att jag inte kan ta bort mina ärr medans jag behandlas med Remicade. Det är det enda som känns tungt just nu. Och att jag blir utförsäkrad.
Nu ska jag strax sova. Min kropp är trött. Jag har gjort för mycket sedan i fredags.
Ta hand om er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar