Tycker inte jag gör nå annat än sticker mig. Men, det gör jag ju bara 1 gång varannan vecka och 2 gånger varannan. Så, så farligt är det inte.
Idag var det dags för Metojectsprutan och igår tog jag ju Humiran, som inte haft någon effekt än iaf. Jag börjar fundera på om jag kanske behöver högre dos av Metojecten? Jag hade 20 mg Metotrexat och jag har "bara" 10 mg nu när jag har Metoject. Men, det återstår att se.
Idag har jag varit på AF och det gick riktigt bra. Och sedan har jag lunchat med Anneli, en god vän och hennes dotter. Vi strosade runt en del på stan också. Så jag är riktigt mör just nu.
Imorgon tänker jag ringa reumatologen och fråga om jag kan trappa ut kortisonet, trots att jag bara äter 5 mg så har jag börjat svälla. Jag antar att jag inte tål Prednisolon så bra. Sen är det ju inte alls länge sedan jag slutade med den förra kuren så kroppen har inte återhämtat sig än antar jag. Men jag vill inte ha mer hamsterkinder än jag redan har, och inte heller elefantfötter.
Dags att försöka sova nu. Ta hand om er därute!
2 kommentarer:
Hej Lina!
Tack för din kommentar <3 det lugnade mig lite att du inte haft några direkta biverkningar av metrotrexat!
Det är skönt att höra att det kan gå bra och inte bara behöver vara jobbigt!!!
Kramar om fina du!
Katie <3
Hej. Vad dumt att Humiran inte verkar fungera längre! Och att sticka sig utan att det hjälper känns ju inte heller särskilt kul, men jag hoppas att någon av de andra medicinerna ska hjälpa dig lite i alla fall, men trisst förstås att reagera så på kortisonet.
Svar: Vet inte om jag ska svara på dina kommentarer hos mig på min blogg, eller här hos dig, men här kommer lite svar i alla fall. First of all, tack för din kommentar, det värmer!
Eller hur!! Fattar inte det heller, mamma brukar kalla mig för släktens "måndagsexemplar" för att jag "fick allt". Värk, ångest, sömnlöshet är ju jobbigt var för sig, och i kombination håller man ju på att bli galen! :( Men kropp och psyke hänger ihop så himla mycket!!
Neuroleptika är ju inte kul, fast vilken medicin är det egentligen? Jag menar, man vill väl aldrig känna att man behöver en medicin för att fungera. Men om det kan hjälpa är jag värd att testa. Än så länge utan resultat, men jag håller verkligen tummarna för att jag ska hitta något som hjälper!!
Vad bra att du hittat en bra läkare på Ångestmottagningen. Själv fick jag träffa en som heter Per, en av hyrläkarna, men han var väldigt bra (tack och lov, har träffat alldeles för många dåliga läkare) Dock första gången jag träffar en läkare på ångestmottagningen eftersom jag inte bott i Västerås mer än ett år och hållt på med utredningar osv på annat håll.
Diagnoser, jo, jag har Fibromyalgi (störning i CNS) som ger kronisk smärta i hela kroppen och kronisk trötthet. Rent psykiatriskt är jag inte färdigutredd men än så länge har jag Generaliserad ångest, utmattningssyndrom, paniksyndrom och är Dissociativ. Just nu intresserar sjukvården sig dock för mina "maniska"/depressiva stråk, så vi får väl se vad de kommer fram till mer... ;-)
Jag hoppas att du har en din dag och att du minns att du är värdefull och bra precis som du är!!
KRAMAR till dig!
Skicka en kommentar