Var ju, som skrivet tidigare, hos diabetessköterskan idag. Oj vad jobbigt det var innan med alla tankar om hur ser allt ut och, vad ska hon säga om att jag gått upp i vikt. Men jag fick faktiskt upp ögonen för hur bra min diabetessköterska verkligen är. Har bara träffat henne en gång innan då jag i början av förra året bytte till denna vårdcentral.
Vi pratade om kortisonet och in viktuppgång. Att det faktiskt var viktigare att jag rör på mig som jag gör nu än att jag går ner i vikt. Att det sänker blodsockret det med.
Jag kanske ska skriva att jag tidigare haft tabletter för min diabetes men att jag fick sluta med dom för dom trodde att mina magbesvär berodde på tabletterna. Sedan dess har jag haft bra värden då jag även gick ner drygt 40 kilo.
Mina värden idag var bra. Eller ja. hbA1c som är långtidssocker var 35 och det ska ligga under 52 vilket var fantastiskt bra. Men fastesockret jag tog förra veckan var 6,7 vilket är för högt då det ska ligga under 6,0. Jag har funderar och läst om mina mediciner och Humiran kan ge ökade sockervärden och den tog jag tisdagskvällen och sedan fasteproverna på torsdagsmorgonen. Ja, det var inte så mycket att hymla om. Sedan skulle blodtrycket tas, det var 114/87. Vilket är ett bra tryck, om man inte har diabetes. Då bör man ha ett undertryck på under 80. Så nu ska jag kolla det lite mer, hon skulle rapportera till läkaren och så får vi se.
Jag har blivit med blodsockermätare idag också. Man använder det oftast inte som typ II numera. Men eftersom jag äter kortison ibland så ville jag ha en. Sen ha lite koll på fastesockret också.
Nu vet ni det. Allt ser dock överlag mycket bra ut.
Ta vara på er!
onsdag 30 maj 2012
Raynauds?
Jag fick frågan första gången jag var på reumatologen om jag hade vita fingrar, eller så kallat raynauds fenomen. Jag hade ingen aning om vad detta var och jag hade heller ingen koll alls. Jag hade inte alls tänkt på det. Men så på senare tid har jag börja fått som kramp i fingrarna när jag har promenerat eller varit ute när det är kallt. Så såg jag en vacker dag det bilden visar. Jag har stas där det är vitt. Känns som att någon stryper åt blodflödet. Jag tog kort på det för att visa min reumatolog detta. Har hört att det är vanligt vid vissa reumatiska sjukdomar.
Kortisonfet!!
Hatar min kropp till och från. Hatar hur den här förändras sedan kortisonkuren förra året. Då åt jag kortison i 8 månader.
Idag, när jag har diabeteskontroll så kommer jag att få höra att jag gått upp. JAG VET! Men, som det är just nu, att hur mycket jag än tränar och hur lite jag än äter så går jag inte ner i vikt. När jag gick ner 40 kilo så åt jag mer godis än jag gör nu. Jag drack mer Cola än jag göra nu. Jag rörde inte på mig alls.
Nu dricker jag knappt Cola alls. Äter godis bara på helgerna och jag tränar 3-4 gånger i veckan. Det är bra om man jämför med innan.
Men, jag går inte ner i vikt!!! Det är långt kvar till vikten jag hade innan, men iaf!!
Jag ska be dom ta sköldkörtelprov. Något är fel.
Nej, nu ska jag vänta på min dom. Jag har tid 14.15 idag.
Ta hand om er!
tisdag 29 maj 2012
Ny vän?
Idag har jag träffat en ny bekantskap som jag förhoppningsvis får kalla vän?! Vi träffades idag på stan och jag var så nervös. Jag har väldigt få vänner, både IRL och telefonbekanta. Jag är heller inte den som tar första steget till att lära känna någon då jag har väldigt dåligt självförtroende. Men det här känns bra. Jag hoppas att den jag träffade också vill vara min vän.
Jag bor i en relativt stor stad, men det är inte lätt att träffa nya vänner. Jag vill ha vänner som är sig själva och inte konstlade, som kan vara sig själva i mitt sällskap och vice versa så klart. Det ska vara någon som tar, men självklart också ger. Jag tycker om att finnas för mina vänner, i vått och torrt. Dygnet runt om det behövs. Men jag vill inte bli tagen för given. Det tror jag ingen tycker om.
Jag har haft en riktigt bra dag. Det var allt jag egentligen hade att skriva.
Ta vara på er!
Jag bor i en relativt stor stad, men det är inte lätt att träffa nya vänner. Jag vill ha vänner som är sig själva och inte konstlade, som kan vara sig själva i mitt sällskap och vice versa så klart. Det ska vara någon som tar, men självklart också ger. Jag tycker om att finnas för mina vänner, i vått och torrt. Dygnet runt om det behövs. Men jag vill inte bli tagen för given. Det tror jag ingen tycker om.
Jag har haft en riktigt bra dag. Det var allt jag egentligen hade att skriva.
Ta vara på er!
måndag 28 maj 2012
"Facerape"
Är det bara jag som tycker att uttrycket "facerape" bara är lite för mycket? Blir mitt facebookkonto våldtaget om någon hackar sig in på det? Jag kan inte annat än att reagera starkt på hur ordet rape används. För mig, som varit utsatt rätt hårt för våldtäkter, I got raped, känns det uttrycket som ett riktigt hårt slag i ansiktet.
Att sedan använda ordet rape vitt och brett känns så fruktansvärt. Det gör man inte som drabbad, det tror jag inte. Det är ett hårt ord, som får många minnen att blossa upp. Jag mår illa av det. Idag kunde jag knappt gå in på aftonbladet för det stod om "facerape". Ordet får det att börja dunka i bröstet, repet dras åt runt halsen och illamåendet väller upp. Minnesbilder flashar förbi. Allt blir bara riktigt obehagligt.
Jag tycker det är fruktansvärt att använda ett uttryck på detta sätt. Jag må vara känslig, men det är vidrigt.
Ta vara på er!
Ps. Jag är en ärlig människa. Jag ljuger inte om vem jag är eller vad jag vart med om. Har nu någon svårt för det så behöver ni inte läsa.
Att sedan använda ordet rape vitt och brett känns så fruktansvärt. Det gör man inte som drabbad, det tror jag inte. Det är ett hårt ord, som får många minnen att blossa upp. Jag mår illa av det. Idag kunde jag knappt gå in på aftonbladet för det stod om "facerape". Ordet får det att börja dunka i bröstet, repet dras åt runt halsen och illamåendet väller upp. Minnesbilder flashar förbi. Allt blir bara riktigt obehagligt.
Jag tycker det är fruktansvärt att använda ett uttryck på detta sätt. Jag må vara känslig, men det är vidrigt.
Ta vara på er!
Ps. Jag är en ärlig människa. Jag ljuger inte om vem jag är eller vad jag vart med om. Har nu någon svårt för det så behöver ni inte läsa.
söndag 27 maj 2012
Varit dålig
Jag har varit dålig på att uppdatera dom sista dagarna. Mycket är på grund av att jag varit dålig. Började få hemska biverkningar av Metojecten jag tar. Det är Metotrexate fast i spruta. Blev kraftigt illamående, trött och fick diarré. Jag hade dosen 20 mg, och den hade jag bara tagit 2 gånger innan uppehållet och sedan 2 gånger efter uppehållet. Jag skulle sluta med den medicinen, men jag fick för ont igen och började 2 veckor senare igen. Nu har jag fått dosen sänkt till 10 mg igen, som jag hade innan höjningen. Vi får se om jag tål den bättre. Det kan ju bli så att man helt plötsligt inte tål en medicin. Speciellt när man gjort uppehåll med den.
På grund av det dåliga måendet så missade jag årets vårmarknad som har varit i helgen. Men, vad jag förstått det som så var det inget märkvärdigt. Och oftast är ju höstmarknaden så mycket större.
För att återgå till medicinen jag blev dålig av, Metoject, så ska jag också skriva att det är en toppenmedicin. Den hjälper verkligen. Det märkte jag när jag slutade med den. Och dom flesta mår inte dåligt av den i små doser. Men, det sista året har det varit extremt mycket mediciner. Kortison 8 månader förra året, Remicade, Humira, Orudis Retard, Metotrexate, Metoject med mera. Bara för min reumatiska sjukdom. Jag fick diagnosen för ja, nästan på dagen 1 år sedan. Och eftersom jag hade sådan kraftig inflammation, sänkan var uppe i 87 i princip hela förra året, så fick jag börja med kraftiga mediciner snabbt. Jag kunde knappt gå och sömnen var väldigt störd.
Nu ska jag snart ta och gå och sova. Men det är jobbigt när det är så varmt som det är.
Hoppas ni får sova gott och ta hand om er!
På grund av det dåliga måendet så missade jag årets vårmarknad som har varit i helgen. Men, vad jag förstått det som så var det inget märkvärdigt. Och oftast är ju höstmarknaden så mycket större.
För att återgå till medicinen jag blev dålig av, Metoject, så ska jag också skriva att det är en toppenmedicin. Den hjälper verkligen. Det märkte jag när jag slutade med den. Och dom flesta mår inte dåligt av den i små doser. Men, det sista året har det varit extremt mycket mediciner. Kortison 8 månader förra året, Remicade, Humira, Orudis Retard, Metotrexate, Metoject med mera. Bara för min reumatiska sjukdom. Jag fick diagnosen för ja, nästan på dagen 1 år sedan. Och eftersom jag hade sådan kraftig inflammation, sänkan var uppe i 87 i princip hela förra året, så fick jag börja med kraftiga mediciner snabbt. Jag kunde knappt gå och sömnen var väldigt störd.
Nu ska jag snart ta och gå och sova. Men det är jobbigt när det är så varmt som det är.
Hoppas ni får sova gott och ta hand om er!
Eufori?
Sverige och Loreen vann Eurovision Song Contest igår. Det är, enligt mig jätteroligt att vi vann ESC. Men är jag euforisk? Jag vet faktiskt inte om jag är det. Eller jo, det är jag ju självklart. Det är något stort att vinna. Och jag är glad för Sverige. Men för mig är det ingen jättesak att titta på. Igår såg jag enbart omröstningen och det var spännande. Mest för att Sverige hela tiden fick poäng, förutom av Italien.
Men låten som sådan, Euphoria, är jag inte så förtjust i. Loreen är jätteduktig och en fantastisk sångerska. Men låten låter lite, återigen för mig, som en discolåt från 90-talet. Den är bra, men inte ny för mig.
Vad säger ni? Är ni euforiska?
Men låten som sådan, Euphoria, är jag inte så förtjust i. Loreen är jätteduktig och en fantastisk sångerska. Men låten låter lite, återigen för mig, som en discolåt från 90-talet. Den är bra, men inte ny för mig.
Vad säger ni? Är ni euforiska?
torsdag 24 maj 2012
Ute
Sitter ute, men inte i solen. Ska jag vistas i solen så måste jag smörja in mig med solskyddsfaktor 50 då jag tar merotrexate.
Det är behagligt i skuggan. Runt 20 grader skulle jag tippa. Kanske några grader mer. Jag har en rastlöshet i kroppen som inte vill släppa. En lätt ångest i bröstet. Tankarna snurrar och jag undrar lätt vad som händer. Vad kommer hända efter nästa läkarbesök? Vilken medicin får jag?
Det luktar sommar. Nyklippt gräs och syren som blommar. När jag var yngre så blommade dom alltid till skolavslutningen. Och liljenkonvalj.
Tankarna får och flyger runt i huvudet på mig. Hur blir denna sommaren? Blir den lika bra som förra? Eller, bra och bra, den var bättre än sommaren innan iaf. Mycket bättre.
Hoppas att mamma kommer snart. Sitter på en sten och väntar. Vi ska till min bror och hans familj.
Ta vara på er!
onsdag 23 maj 2012
Less, less, less
Vänskap. Tror snart jag tar och skiter i det som heter vänskap. Jag må vara egoistisk, men jag är så sjuk less på allt som har med enkelriktig vänskap. LESS!
Tycker jag försöker göra allt. Jag pratar i telefon, fast jag egentligen inte orkar. Jag lägger ifrån mig det jag har att göra med om någon av mina vänner mår dåligt. Men jag orkar det snart inge mer. Varför ska jag kämpa ihjäl mig? Jag vill ha vänskap som inte bygger på envägskommunikation eller att man bestämmer när man ska höras.
Känns som att mina vänskapsrelationer håller på rinna ut i sanden. Jag får panik och kämpar på ännu mer med att få det att funka. Men det blir bara fel.
Sen en sak till, har man inte tid att prata, så kan man säga det i en lite schysstare ton. Jag tar oftast inte illa upp när någon inte kan prata. Men sägs det som om jag störde så blir jag sårad. Ledsen och sårad. Det är väl bara säga i en snäll ton att jag har inte tid nu? Eller har jag fel?
Av dom få vänner jag haft, så är det ännu färre kvar.
Ta vara på er!
Tycker jag försöker göra allt. Jag pratar i telefon, fast jag egentligen inte orkar. Jag lägger ifrån mig det jag har att göra med om någon av mina vänner mår dåligt. Men jag orkar det snart inge mer. Varför ska jag kämpa ihjäl mig? Jag vill ha vänskap som inte bygger på envägskommunikation eller att man bestämmer när man ska höras.
Känns som att mina vänskapsrelationer håller på rinna ut i sanden. Jag får panik och kämpar på ännu mer med att få det att funka. Men det blir bara fel.
Sen en sak till, har man inte tid att prata, så kan man säga det i en lite schysstare ton. Jag tar oftast inte illa upp när någon inte kan prata. Men sägs det som om jag störde så blir jag sårad. Ledsen och sårad. Det är väl bara säga i en snäll ton att jag har inte tid nu? Eller har jag fel?
Av dom få vänner jag haft, så är det ännu färre kvar.
Ta vara på er!
Det gick bra
Allt gick bra idag. Bedövningen kändes knappt och det gick snabbt. Nu har bedövningen släppt och det börjar göra ganska ont. Men jag ska ta en värktablett och vila en stund.
Ta vara på er!
tisdag 22 maj 2012
Mindre operation
Imorgon bitti ska jag genomgå en mindre operation av övre och undre ögonlock på vänster sida. Jag är spänd, men det ska bli så skönt. Jag har varit missnöjd ett tag och folk har börjat fråga.
Så håll tummarna kvart i nio imorgon bitti.
Ta hand om er!
måndag 21 maj 2012
Sommar och sol
Idag har det varit riktig sommarvärme. Till min fasa så har jag inte direkt några sommarkläder att ha på mig. Eller, visst har jag det. Men idag skulle jag ta en promenad, och det gör jag inte gärna i klänning. Måste köpa flera byxor att ha i sommar. Som man kan ha när man tar en snabb promenad i gympaskor. Har ju gått upp några kilo sedan förra sommaren också på grund av kortisonet jag åt under 8 månader förra året. Jag kan ha nästan alla mina kläder, men jag gillar inte när det sitter åt för mycket.
Jag har längtat till sommaren. Men jag tycker det här i början bara är drygt. Det går ju inte direkt att åka och bada. Visst, man kan åka och sitta vid vattnet, men jag älskar att bada. När jag var yngre så badade jag oftast runt påsk, och allra senast sista april. Det var en sport för mig att bada innan dess. Oftast om jag inte hade badat innan sista april så var jag hos pappa på valborg och då badade jag där. I dalälven. Det var kallt vill jag lova. För att inte tala om min syster Erica när vi syskon, utom storebror, spelade in en skräckfilm (Vi döpte den till Helia) och Erica var "spöket". Vi hade en scen nere vid vattnet, att hon skulle ligga och flyta i vattenbrynet. Men, det var is fortfarande. Hon lade sig på isen, i lucianattlinne, medan vi filmade. Det var härliga tider det. Jag har dock inte sett den rätt ihopsatt. Men det blir nog en vacker dag.
Nu kom jag in på helt andra saker. Men, ibland är det så underbart när ett minne kommer till en. Ett glatt minne. Då det var under en svår period i mitt liv.
Jag kom helt av mig känner jag. Saknar mina syskon en hel massa. Vi är spridda i landet. Haha, det lät ju det med. Erica bor och pluggar i Linköping, Elin bor och pluggar i Uppsala, lillebror Oscar bor och pluggar i Avesta och storebror Tommy bor här i Västerås. Men det är sällan alla 5 är samlade. Sist var nog på Elins student förra sommaren.
Ja, nej nu blev jag sentimental.
Ta hand om varandra!
Jag har längtat till sommaren. Men jag tycker det här i början bara är drygt. Det går ju inte direkt att åka och bada. Visst, man kan åka och sitta vid vattnet, men jag älskar att bada. När jag var yngre så badade jag oftast runt påsk, och allra senast sista april. Det var en sport för mig att bada innan dess. Oftast om jag inte hade badat innan sista april så var jag hos pappa på valborg och då badade jag där. I dalälven. Det var kallt vill jag lova. För att inte tala om min syster Erica när vi syskon, utom storebror, spelade in en skräckfilm (Vi döpte den till Helia) och Erica var "spöket". Vi hade en scen nere vid vattnet, att hon skulle ligga och flyta i vattenbrynet. Men, det var is fortfarande. Hon lade sig på isen, i lucianattlinne, medan vi filmade. Det var härliga tider det. Jag har dock inte sett den rätt ihopsatt. Men det blir nog en vacker dag.
Nu kom jag in på helt andra saker. Men, ibland är det så underbart när ett minne kommer till en. Ett glatt minne. Då det var under en svår period i mitt liv.
Jag kom helt av mig känner jag. Saknar mina syskon en hel massa. Vi är spridda i landet. Haha, det lät ju det med. Erica bor och pluggar i Linköping, Elin bor och pluggar i Uppsala, lillebror Oscar bor och pluggar i Avesta och storebror Tommy bor här i Västerås. Men det är sällan alla 5 är samlade. Sist var nog på Elins student förra sommaren.
Ja, nej nu blev jag sentimental.
Ta hand om varandra!
söndag 20 maj 2012
Tegelsten
Sedan i fredags så känns det som att jag har en tegelsten i magsäcken. Det är riktigt obehagligt och jobbigt. Jag antar att det är magkatarr som spökar. Men jag är lite rädd att magen ska bli som förr.
Jag äter redan 40 mg Omeprazol dagligen för att klara den medicinering jag har mot min reumatiska sjukdom. Men ibland får min mage nog trots det. Men det är bara att bita ihop och se glad ut.
Veckan som kommer blir rätt intensiv för mig. Imorgon så blir det bara en lång promenad. Hade tänkt att åka och träna, men ska ändå till sjukgymnasten på tisdag så tränar då. Jag bör inte träna 2 dagar i rad. Inte samma sak i alla fall.
Sen som jag skrev så har jag sjukgymnasten på tisdag, och det blir sista gången jag träffar henne då hon ska sluta på reumatologen och börja på barnkliniken. Efter besöket hos henne så tränar jag.
På onsdag blir det ett mindre ingrepp under lokalbedövning och det ska bli så skönt att äntligen få det gjort. Efter det så tänker jag nog vila.
På torsdag måste jag lämna fasteprover inför diabeteskontroll veckan därpå. Allt rullar på.
Väntar även på beslut från Försäkrningskassan. Jag har ju varit utförsäkrad 3 månader och har nu ansökt om sjukpenning. Men, den som lever får se.
Dags att tänka på refrängen. Ta hand om er!
Jag äter redan 40 mg Omeprazol dagligen för att klara den medicinering jag har mot min reumatiska sjukdom. Men ibland får min mage nog trots det. Men det är bara att bita ihop och se glad ut.
Veckan som kommer blir rätt intensiv för mig. Imorgon så blir det bara en lång promenad. Hade tänkt att åka och träna, men ska ändå till sjukgymnasten på tisdag så tränar då. Jag bör inte träna 2 dagar i rad. Inte samma sak i alla fall.
Sen som jag skrev så har jag sjukgymnasten på tisdag, och det blir sista gången jag träffar henne då hon ska sluta på reumatologen och börja på barnkliniken. Efter besöket hos henne så tränar jag.
På onsdag blir det ett mindre ingrepp under lokalbedövning och det ska bli så skönt att äntligen få det gjort. Efter det så tänker jag nog vila.
På torsdag måste jag lämna fasteprover inför diabeteskontroll veckan därpå. Allt rullar på.
Väntar även på beslut från Försäkrningskassan. Jag har ju varit utförsäkrad 3 månader och har nu ansökt om sjukpenning. Men, den som lever får se.
Dags att tänka på refrängen. Ta hand om er!
Fadder
Jag har fått ett uppdrag. Ett uppdrag som är jättestort för mig. Det är så att jag är tillfrågad att vara fadder åt mitt brorsbarn Penny nu när hon ska döpas. Jag blev själaglad och tackade självklart ja.
Det enda som är lite tråkigt är att jag under mina andra 2 brorsbarns uppväxt var så sjuk att jag inte kunde vara så närvarande. Jag var närvarande men ändå frånvarande.
Jag ska göra det bästa jag kan att vara fadder till Penny.
För mig är det ett hedersuppdrag och jag är jätteglad.
Det enda som är lite tråkigt är att jag under mina andra 2 brorsbarns uppväxt var så sjuk att jag inte kunde vara så närvarande. Jag var närvarande men ändå frånvarande.
Jag ska göra det bästa jag kan att vara fadder till Penny.
För mig är det ett hedersuppdrag och jag är jätteglad.
lördag 19 maj 2012
Andra smärtor
Jag har börjat få smärtor i andra leder än ryggen. Jag har ont i fötterna, vänster knä och höger höft. Känns som att sjukdomen tar stormsteg framåt, utför. Trots behandling med cellgifter och biologiskt läkemedel.
Jag är planerad att få tid till reumatologen vecka 25, då ska vi prata om att byta biologiskt läkemedel, har nu Humira. Jag försöker röra på mig varje dag, men ibland går det bara inte.
Imorgon (idag), ska jag ta en promenad. Kämpa igenom smärtorna.
Ska försöka sova nu. Ta hand om er!
fredag 18 maj 2012
Bittra människor
Jag är okej, angående inlägget innan detta. Ett rejält utbrott bara.
Angående rubriken så är jag trött på människor som klagar på allt. Man får klaga, det gör jag med. Men på allt? Aja, det är dom som har problemet, inte jag.
Sov gott, och ta hand om er!
torsdag 17 maj 2012
Självskada
Jag är ute just nu. Jag har rakblad med mig. Jag vet inte om jag orkar stå emot så länge till. Alla tankar är mörka och jag lever inte för mig själv. Hur ska man orka sig igenom livet? Jag vill bara gråta, men tårarna kommer inte. Jag försöker förklara hur jag mår och hur jag känner. Men det går inte, allt blir fel och bara så konstigt.
Jag har inte skadat mig svårt sedan Jan 2006, men just nu så har jag sådan lust. Kanske dom jobbiga känslorna försvinner för en stund då? Känns som att jag är en dålig människa. Jag är en helt värdelös människa. Jag borde inte få finnas till. Jag orkar inte finnas till.
Rakbladet bränner i fickan. Men inte här, inte nu. Det är bara en säkerhet...
tisdag 15 maj 2012
Dåligt mående
Idag mår jag riktigt dåligt. Inatt vaknade jag av att jag mådde så illa. Jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Men jag baxade upp mig med fler kuddar och somnade tillslut om. Sedan idag har jag varit så fruktansvärt trött.
Före klockan sex imorse så ringde jag återbud till min kurator för jag kände att jag kommer inte att orka. Jag mådde bättre men jag kände hur slut jag var i kroppen.
Jag tror att anledningen var Metojectsprutorna som jag tog igår. Jag har inte vant mig vid att ha 20 mg än och så hade jag ju inte tagit på nästan 2 veckor.
Tröttheten jag känner nu är dagen efter trötthet. Jag är så trött och slut att jag bara vill sova. Men sover jag så kommer jag inte kunna sova inatt och så har vi en ond cirkel. Jag vänder väldigt lätt på dygnet.
En positiv sak är dock att min smärta redan är bättre efter sprutorna jag tog igår. Fantastiskt. När man börjar med det så kan det ta upp till 12 veckor innan man har full effekt. Men jag har ju bara haft ett kort uppehåll. Så det känns bra.
Men, jag kanske får göra så att jag inte får boka in något dagen efter jag tagit medicinen såhär i börjar.
Men, den som lever får se.
Ta hand om er!
Före klockan sex imorse så ringde jag återbud till min kurator för jag kände att jag kommer inte att orka. Jag mådde bättre men jag kände hur slut jag var i kroppen.
Jag tror att anledningen var Metojectsprutorna som jag tog igår. Jag har inte vant mig vid att ha 20 mg än och så hade jag ju inte tagit på nästan 2 veckor.
Tröttheten jag känner nu är dagen efter trötthet. Jag är så trött och slut att jag bara vill sova. Men sover jag så kommer jag inte kunna sova inatt och så har vi en ond cirkel. Jag vänder väldigt lätt på dygnet.
En positiv sak är dock att min smärta redan är bättre efter sprutorna jag tog igår. Fantastiskt. När man börjar med det så kan det ta upp till 12 veckor innan man har full effekt. Men jag har ju bara haft ett kort uppehåll. Så det känns bra.
Men, jag kanske får göra så att jag inte får boka in något dagen efter jag tagit medicinen såhär i börjar.
Men, den som lever får se.
Ta hand om er!
måndag 14 maj 2012
Metoject återinsatt
När jag träffade reumatologen förra tisdagen (8/5) så skulle vi ju ändra en del i behandlingen. Han satte ut Metoject, som är Metotrexate fast i spruta, och jag skulle börja med Orudis Retard. Orudisen gick helt åt skogen, med ont i magen och illamående. Jag gav ganska snart upp den behandlingen och det sa min läkare att jag skulle göra om jag mådde dåligt av den.
Åter till Metojecten då. Jag tog alltså inga sprutor förra veckan. Och det började ganska snart kännas av. I lördags hade jag fruktansvärd värk i höfter och axlar. Smärtan har inte blivit bättre heller utan snarare tvärtom. Så idag innan jag tränade så gick jag till reumatologen och pratade med en sköterska där. Hon gick och pratade med min läkare, och nu har jag Metoject återigen. 20 mg. Det känns inte så jobbigt om jag ska vara ärlig. Hjälper det mot värken så är jag bara glad för det.
Jag har inte mått direkt dåligt någon gång av varken tabletterna eller sprutorna. Så för mig gör det inget. Visst, jag tappar lite mer hår, men det är inte så att jag blir skallig. Och sedan är jag trött dagen efter injektionen. Men det är smällar man får ta.
Så nu har jag återigen Metoject och 2 Humirainjektioner kvar innan det blir byte av TNF-a hämmare. Så, vi får se vad som händer på behandlingsfronten i sommar.
Ta hand om er!
Åter till Metojecten då. Jag tog alltså inga sprutor förra veckan. Och det började ganska snart kännas av. I lördags hade jag fruktansvärd värk i höfter och axlar. Smärtan har inte blivit bättre heller utan snarare tvärtom. Så idag innan jag tränade så gick jag till reumatologen och pratade med en sköterska där. Hon gick och pratade med min läkare, och nu har jag Metoject återigen. 20 mg. Det känns inte så jobbigt om jag ska vara ärlig. Hjälper det mot värken så är jag bara glad för det.
Jag har inte mått direkt dåligt någon gång av varken tabletterna eller sprutorna. Så för mig gör det inget. Visst, jag tappar lite mer hår, men det är inte så att jag blir skallig. Och sedan är jag trött dagen efter injektionen. Men det är smällar man får ta.
Så nu har jag återigen Metoject och 2 Humirainjektioner kvar innan det blir byte av TNF-a hämmare. Så, vi får se vad som händer på behandlingsfronten i sommar.
Ta hand om er!
söndag 13 maj 2012
Livet innan och efter
Kanske låter helmysko med min rubrik, men då menar jag innan min mage valde att säga tack och adjö.
Innan allt det här så levde jag på chips, godis och Coca-Cola. Jag åt mat kanske en gång om dagen, om ens det. Det var ett väldigt destruktivt leverne jag vet. Men jag orkade inte vara någon annan. Jag fick typ 2 diabetes 2006, innan jag ens fyllt 26 år. Det är tidigt. Men jag har alltid sagt att jag kommer få det. Inte på grund av mitt leverne eller min vikt, utan mer för att min mormor hade det och med min otur så skulle jag få det.
Men, jag trodde inte jag skulle vara 25 år gammal och tablettbehandlad diabetiker. Typ 1 är en annan sak, den kan man inte råda över. Den bara kommer.
Jag var dock "nöjd" med hur livet var. Jag tänkte aldrig på att jag var överviktig, jag led inte av det. Jag kunde äta vad jag ville och det mådde jag bra av.
Sen hösten 2008 så började jag märka av att jag mådde tjyvtjockt emellanåt. Men jag reflekterade inte över det mer. Men så en dag i november, tror det var den 27 november 2008 så började mitt helvete. Det började som en magsjuka på kvällen. Jag kräktes aldrig men jag mådde grymt illa och var lös i magen. Jag led, det var en torsdag. Men det gick över och jag mådde lite bättre. Om jag bara anat vilken prövning som jag skulle behöva gå igenom. Jag blev hungrig så snart jag ätit, och blev jag för hungrig mådde jag grymt illa och kunde knappt äta. Jag var lös i magen och fick ofta knip. Julen 2008 var ett helvete. Vi var i Göteborg och jag klarade inte ens av att köpa julklappar. Jag mådde så dåligt. Jag sov och jag åt. Åt gjorde jag för att jag inte skulle må illa.
Jag klarade inte av att träffa dom personer jag skulle ha träffat. Men, jag mådde så dåligt.
Helvetet slutade inte. Jag gjorde gastroskopi där dom inte hittade annat än att jag hade lite magkatarr. Jag fick svamp på tungan som skulle sitta kvar i 1,5 år. Svampen, när den väl behandlades, trodde dom hade gått ner i magen. Jag fick en kraftig kur mot svampen, men det försvann inte från tungan. Men jag fick ingen ny kur. Samtidigt laborerade jag med tider för att äta. Chips var inte att tänka på längre. Jag var beroende av primperan och jag isolerade mig.
Det medicinläkarna sa till mig var att sluta röka. Då skulle allt bli bra.
Det var nog inte fören efter sommaren 2010 som jag bestämde mig att nu måste jag bryta isoleringen. Jag slutade röka, började göra mer saker och nu i maj 2012 så mår jag okej. Jag mår fortfarande illa om jag inte får äta på mina tider. Men, allt är bättre. Jag äter inga starka kryddor och undviker laktos helt. Men, jag försöker att må okej.
I december som var, så var jag ner till Göteborg igen för första gången sedan 2008 och det var underbart. Vi var på Hagmans Konditori och jag fick träffa min kusin med familj. Det blev en supermysig helg.
Glömde skriva att jag under dessa år gick ner nästan 40 kg och blev av med min medicin mot diabetesen. Jag gick dock upp en del förra året när jag åt kortison, men, blodsockret ligger bra trots allt.
Ta vara på er!
Innan allt det här så levde jag på chips, godis och Coca-Cola. Jag åt mat kanske en gång om dagen, om ens det. Det var ett väldigt destruktivt leverne jag vet. Men jag orkade inte vara någon annan. Jag fick typ 2 diabetes 2006, innan jag ens fyllt 26 år. Det är tidigt. Men jag har alltid sagt att jag kommer få det. Inte på grund av mitt leverne eller min vikt, utan mer för att min mormor hade det och med min otur så skulle jag få det.
Men, jag trodde inte jag skulle vara 25 år gammal och tablettbehandlad diabetiker. Typ 1 är en annan sak, den kan man inte råda över. Den bara kommer.
Jag var dock "nöjd" med hur livet var. Jag tänkte aldrig på att jag var överviktig, jag led inte av det. Jag kunde äta vad jag ville och det mådde jag bra av.
Sen hösten 2008 så började jag märka av att jag mådde tjyvtjockt emellanåt. Men jag reflekterade inte över det mer. Men så en dag i november, tror det var den 27 november 2008 så började mitt helvete. Det började som en magsjuka på kvällen. Jag kräktes aldrig men jag mådde grymt illa och var lös i magen. Jag led, det var en torsdag. Men det gick över och jag mådde lite bättre. Om jag bara anat vilken prövning som jag skulle behöva gå igenom. Jag blev hungrig så snart jag ätit, och blev jag för hungrig mådde jag grymt illa och kunde knappt äta. Jag var lös i magen och fick ofta knip. Julen 2008 var ett helvete. Vi var i Göteborg och jag klarade inte ens av att köpa julklappar. Jag mådde så dåligt. Jag sov och jag åt. Åt gjorde jag för att jag inte skulle må illa.
Jag klarade inte av att träffa dom personer jag skulle ha träffat. Men, jag mådde så dåligt.
Helvetet slutade inte. Jag gjorde gastroskopi där dom inte hittade annat än att jag hade lite magkatarr. Jag fick svamp på tungan som skulle sitta kvar i 1,5 år. Svampen, när den väl behandlades, trodde dom hade gått ner i magen. Jag fick en kraftig kur mot svampen, men det försvann inte från tungan. Men jag fick ingen ny kur. Samtidigt laborerade jag med tider för att äta. Chips var inte att tänka på längre. Jag var beroende av primperan och jag isolerade mig.
Det medicinläkarna sa till mig var att sluta röka. Då skulle allt bli bra.
Det var nog inte fören efter sommaren 2010 som jag bestämde mig att nu måste jag bryta isoleringen. Jag slutade röka, började göra mer saker och nu i maj 2012 så mår jag okej. Jag mår fortfarande illa om jag inte får äta på mina tider. Men, allt är bättre. Jag äter inga starka kryddor och undviker laktos helt. Men, jag försöker att må okej.
I december som var, så var jag ner till Göteborg igen för första gången sedan 2008 och det var underbart. Vi var på Hagmans Konditori och jag fick träffa min kusin med familj. Det blev en supermysig helg.
Glömde skriva att jag under dessa år gick ner nästan 40 kg och blev av med min medicin mot diabetesen. Jag gick dock upp en del förra året när jag åt kortison, men, blodsockret ligger bra trots allt.
Ta vara på er!
2 år
Idag är det 2 år sedan jag slutade röka. Jag tog min sista cigarett på kvällen den 12 maj 2010. Det är så skönt att inte längre röka. Slippa tänka på att alltid ha det hemma och för att inte tala om när man har dåligt med pengar. Förr var det alltid panik när pengarna tog slut. Hur skulle man kunna få ihop det?
Jag slutade röka utan hjälpmedel. Det känns fantastiskt.
Nu ska jag vila. Ta hand om er!
lördag 12 maj 2012
Lax
Jag tog för ett tag sedan ett fullständigt kolesterolstatus på reumatologen. Mest för att jag ville det själv. Alla värden var bra, utom det goda som var för lågt. Så tanken är att jag ska få i mig med goda fetter som bland annat omega 3. Så idag blev det lax till lunch. Jag har aldrig direkt tyckt om fisk, men jag ville ge det en chans. Lax och pressad potatis.
Dom första tuggorna var goda. Men sen, blä. Till på köpet så rapar jag lax nu. Nej, jag kan inte äta fisk. Jag tycker inte om det. Och min mage är känslig nog som den är. Jag mår väldigt lätt illa. Och är det något som inte är gott så då slås illamåendet igång ännu mer.
Jag känner inte direkt hunger eller mättnad. Utan jag mår illa istället. Det är inte någon som vet varför direkt heller. Jag kanske ska skriva ett inlägg om det en vacker dag.
Men, det positiva är att magen börjar återhämta sig efter kapslarna jag tog. Men den är inte helt 100 än.
Jag vill passa på att önska er en trevlig helt. Ta hand om er!
Dom första tuggorna var goda. Men sen, blä. Till på köpet så rapar jag lax nu. Nej, jag kan inte äta fisk. Jag tycker inte om det. Och min mage är känslig nog som den är. Jag mår väldigt lätt illa. Och är det något som inte är gott så då slås illamåendet igång ännu mer.
Jag känner inte direkt hunger eller mättnad. Utan jag mår illa istället. Det är inte någon som vet varför direkt heller. Jag kanske ska skriva ett inlägg om det en vacker dag.
Men, det positiva är att magen börjar återhämta sig efter kapslarna jag tog. Men den är inte helt 100 än.
Jag vill passa på att önska er en trevlig helt. Ta hand om er!
torsdag 10 maj 2012
Illamåendet håller i sig
Fy fan rent ut sagt. Det är inte roligt alls just nu. Mår illa fortfarande och min mage gör ont. Sedan att jag börjar bli sjuk är inte heller kul. Jag kommer dock aldrig stoppa NSAID preparat mer i min mun. Fy fan. Min mage är extremt känslig. Den har inte varit bra alls sedan 2008. Jag har i princip mått illa sedan dess och kan inte äta vad som helst. Men, jag har lärt mig hantera mitt mående. Men, idag, så känns det som att vara tillbaka drygt 2 år i tiden när jag inte gick utanför dörren för att jag mådde illa och var rädd att kräkas. Jag var beroende av primperan bra länge.
Nej, jag ska berätta för min läkare nog hur min mage mår och har mått. Under vissa perioder kan jag bara leva på t.ex pasta.
Jag orkar inte ha det så här nu. Hoppas det ger med sig.
Ta hand om er!
Nej, jag ska berätta för min läkare nog hur min mage mår och har mått. Under vissa perioder kan jag bara leva på t.ex pasta.
Jag orkar inte ha det så här nu. Hoppas det ger med sig.
Ta hand om er!
Andas!
Illamående from hell. Sura uppstötningar utan dess like. Det blev en kapsel Orudis Retard och det blir inga fler. Ont i magen har jag också.
Men, jag hat testat iaf.
Första kapseln
En vacker kapsel har jag nu svalt ned. Jag hoppas att den verkar. Min reumatolog var nästan säker på att jag skulle klara det här när jag haft värre mediciner innan. Och jag äter ju Omeprazol morgon och kväll. Så vi får se. Jag hoppas så att den tar bort min värsta värk.
Jag ska nu försöka sova!
Jag är så tacksam över mina läsare!
Kramar till er
onsdag 9 maj 2012
Idag...
...är en dag jag önskade att livet inte var. Att livet inte är. Att jag inte vore här..
Det är en tung dag idag. En riktigt tung dag.
tisdag 8 maj 2012
Facebookkonto
Jag har nu avaktiverat mitt konto på facebook, det har känts så negativt det sista. Kanske kommer jag tillbaka. Kanske inte.
Ta hand om er!
Negativt
Jag blir rejält uppskrämd av allt negativt jag fått höra om Orudis Retard. Jag är livrädd för att må illa, kräkas, få ont i magen osv. Nästan så jag hellre fortsätter med cellgifterna. Sedan 2008 så har jag mått illa och haft ont i magen. Så jag har panik för att göra det mer. Min största Dini är att kräkas. Sedan att jag äter betareceptorblockerare, som man helst inte ska blandas med NSAID preparat gör inte saken bättre. Jag är kluven, kanske jag måste välja att ha ont? Jag vet att kroppen bryts ned av alla inflammationer och det är inte heller bra. Jag är ledsen och jag är kluven. Jag ska ringa reumatologen imorgon och gråta ut. Vi får se vad dom säger.
Just nu är livet inte kul.
Reumatologbesöket idag 8/5
Idag hade jag tid på reumatologen klockan 08.00. Tidigt värre. Men det gick faktiskt bra. Jag har fått en helt underbar läkare på reumatologen. Det kan inte bli bättre känns det som. Det blir en del ändringar framöver. Jag ska med omedelbar verkan sluta med Metoject och jag ska börja med Orudis Retard idag. Jag ska ge det en chans, mår jag dåligt av det så tänker jag sluta direkt. Men, den trodde han skulle funka då jag äter omeprazol. Jag fick även Zolpidem utskrivet, det är insomningstabletter som han trodde jag behövde. Men, jag kommer inte ta dom varje kväll. Bara om det behövs. Dom är ju snabbverkande så då kan man ju ta dom om man inte kan somna.
Jag ska ta färdigt dom Humirasprutor som jag har hemma då det är en väldigt dyr medicin och jag mår ju inte dåligt av dom. Den hjälper bara inte fullt ut. Enbrel är på tapeten. Men, jag vill ha tillbaka Remicade om det är möjligt. Det är en riktigt bra medicin.
Nu har jag uppdaterat er lite.
Smärtan finns där, och är ganska intensiv emellanåt. Jag hoppas nu att allt stabiliserar sig i kroppen.
Ta hand om er!
Jag ska ta färdigt dom Humirasprutor som jag har hemma då det är en väldigt dyr medicin och jag mår ju inte dåligt av dom. Den hjälper bara inte fullt ut. Enbrel är på tapeten. Men, jag vill ha tillbaka Remicade om det är möjligt. Det är en riktigt bra medicin.
Nu har jag uppdaterat er lite.
Smärtan finns där, och är ganska intensiv emellanåt. Jag hoppas nu att allt stabiliserar sig i kroppen.
Ta hand om er!
Reumatologen imorgon
Inte skrivit på några dagar nu. Mår sådär med mycket värk. Imorgon ska jag träffa min nya reumatolog, hoppas han är bra.
Skriver mer om allt senare, skriver från mobilen.
Ta hand om er!
fredag 4 maj 2012
Ännu mera svulllnad
Imorse vaknade jag tidigt. Jag vaknade vid fem. Var upp på toaletten och la mig igen. Men något kändes konstigt. Jag kunde knappt böja på mina fingrar. Hörde mammas väckarklocka och när jag hörde att hon gick upp så bad jag henne titta på mina händer, titta om dom var svullna, och det var dom. Som korvar. Jag börjar bli less på detta nu. Allergi sätter sig dock inte i händerna. Så det var den teorin. Det konstigaste är att den försvinner och kommer tillbaka igen. Den kommer och går alltså. Jag ringde reumatologen, men det var till ingen hjälp alls tyvärr. Har tid dit på tisdag morgon. Men något stämmer inte. Jag har rätt så mycket vätska i min kropp och jag vet inte varför?! Jag äter inte kortison.
Den som lever får se.
Nu ska jag busa lite med min älskade kattjej Zephyr.
Ta hand om er!
Den som lever får se.
Nu ska jag busa lite med min älskade kattjej Zephyr.
Ta hand om er!
torsdag 3 maj 2012
Svullnad
Igår när mamma kom hem så undrade hon vad jag gjort i ansiktet, hon tyckte att jag var så svullen. Gick in och tittade mig i spegeln och jag fick en chock. Såg ut som att jag ätit högdos kortison i en vecka eller två. Hela jag kände mig svullen och på kvällen så var mitt högra ben rejält svullet. Det har det varit ett tag nu och i början trodde jag det berodde på kortiosonet jag åt då. Men ansiktssvullnaden hade lagt sig lite. Idag när jag vaknade var allt okej igen. Tills runt 14 tiden när jag kände att det var jobbigt att hålla upp ögonen och att det spände väldigt i kinderna. Jag var då svullen igen. Ringde till min vårdcentral och fick tid dit kvart i fyra.
Där fick jag träffa en läkare som jag aldrig träffat innan, hon var jättetrevlig, men sa direkt att hon inte vet hur jag ser ut normalt. Och det har hon ju rätt i. Jag berättade allt och hon trodde att det berodde på antagligen, allergi, eller solen. Så idag så har jag tagit en cetirizin (allergimedicin) extra för att se om det ger sig. Jag tror mer på solen i så fall. Men jag ska inte hymla med att det är mycket pollen i år.
Ett orosmoment dock är om det beror på min medicin Humira. Men, jag ska ju till reumatologen på tisdag så jag ska ta upp allt då. Tar nu inte Humiran på grund av ett litet ingrepp som jag ska göra den 23 maj. Mer om det när det kommer närmare.
Tog 20 mg Metoject igår för andra veckan i rad. Får lite biverkningar men det ger nog med sig. Jag dubblade ju dosen så vad kan jag räkna med?! Blev 2 sprutor igår med, 1 vecka kvar sedan har jag 20 mg efter det. Hade 6 10 mg sprutor kvar. Så min dåvarande reumatolog tyckte det vore onödigt att kassera så det var bara att snällt ta 2 som hon sa till mig.
Dags att sova nu. Ta hand om er!
Där fick jag träffa en läkare som jag aldrig träffat innan, hon var jättetrevlig, men sa direkt att hon inte vet hur jag ser ut normalt. Och det har hon ju rätt i. Jag berättade allt och hon trodde att det berodde på antagligen, allergi, eller solen. Så idag så har jag tagit en cetirizin (allergimedicin) extra för att se om det ger sig. Jag tror mer på solen i så fall. Men jag ska inte hymla med att det är mycket pollen i år.
Ett orosmoment dock är om det beror på min medicin Humira. Men, jag ska ju till reumatologen på tisdag så jag ska ta upp allt då. Tar nu inte Humiran på grund av ett litet ingrepp som jag ska göra den 23 maj. Mer om det när det kommer närmare.
Tog 20 mg Metoject igår för andra veckan i rad. Får lite biverkningar men det ger nog med sig. Jag dubblade ju dosen så vad kan jag räkna med?! Blev 2 sprutor igår med, 1 vecka kvar sedan har jag 20 mg efter det. Hade 6 10 mg sprutor kvar. Så min dåvarande reumatolog tyckte det vore onödigt att kassera så det var bara att snällt ta 2 som hon sa till mig.
Dags att sova nu. Ta hand om er!
onsdag 2 maj 2012
Områden som påverkas när man har AS
Tyvärr så har jag symtom och förändringar i större delen av ryggen. Har börjat få ont i knäna och jag har haft irit ett par gånger.
Gotye - Hearts a mess
Det här är en låt som jag kan lyssna på om och om igen. Jag bara älskar den. Den är annorlunda, jag är annorlunda. Så det passar liksom ihop ganska bra.
tisdag 1 maj 2012
Nintendo Wii och Balance Board
Jag har länge gått och fundera på att jag vill ha ett Nintendo Wii och ett Balance Board till det. Jag har fått för mig att det skulle vara riktigt roligt.
Och så i fredags var jag och min kära mor på Erikslunds Shoppingcenter och kikade runt. Dom hade inte det jag ville ha inne på Stadium och jag blev frustrerad, som jag oftast blir när det jag vill ha är slut. Men, jag gick sedan in på GameStop och kikade runt, då kom det fram en kille som jobbade i butiken. Han frågade om jag behövde hjälp och då slängde jag ur mig vad jag funderade på. Mina funderingar gick ganska snart i stöpet då jag insåg att jag inte skulle ha råd med det på många månader. Men, så slänger han ur sig "Vi säljer begagnade också för 799:- med 2 års garanti". Då började det mala i mig. Men jag ville ju ha "balansplattan" också. Den går på mellan 800:- och 1000:- ny. Men det fanns också för 499:- begagnat, men då i Eskilstuna och han som jobbade där var från Eskilstuna. Så han ringde och sa att han hämtar den efter jobbet och tjoflöjt. Jag hade beställt ett Nintendo Wii med Balance Board för dryga 1200:- och med 2 års garanti.
Jag hämtade det i lördags och det är så kul. Jag har träningsvärk då det är övningar som jag inte är van vid. Men, jag ska försöka köra varje dag, minst 30 minuter. Om jag inte har varit på gymmet.
Det är en sak som är positiv i mitt liv just nu.
Ta hand om er!
Och så i fredags var jag och min kära mor på Erikslunds Shoppingcenter och kikade runt. Dom hade inte det jag ville ha inne på Stadium och jag blev frustrerad, som jag oftast blir när det jag vill ha är slut. Men, jag gick sedan in på GameStop och kikade runt, då kom det fram en kille som jobbade i butiken. Han frågade om jag behövde hjälp och då slängde jag ur mig vad jag funderade på. Mina funderingar gick ganska snart i stöpet då jag insåg att jag inte skulle ha råd med det på många månader. Men, så slänger han ur sig "Vi säljer begagnade också för 799:- med 2 års garanti". Då började det mala i mig. Men jag ville ju ha "balansplattan" också. Den går på mellan 800:- och 1000:- ny. Men det fanns också för 499:- begagnat, men då i Eskilstuna och han som jobbade där var från Eskilstuna. Så han ringde och sa att han hämtar den efter jobbet och tjoflöjt. Jag hade beställt ett Nintendo Wii med Balance Board för dryga 1200:- och med 2 års garanti.
Jag hämtade det i lördags och det är så kul. Jag har träningsvärk då det är övningar som jag inte är van vid. Men, jag ska försöka köra varje dag, minst 30 minuter. Om jag inte har varit på gymmet.
Det är en sak som är positiv i mitt liv just nu.
Ta hand om er!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)